Dagen då tangon landsteg

Bild: Mikael Bobacka

Förväntningarna var på topp och föreställningen slutsåld sedan länge den där höstdagen 1913. Föga visste de som vandrade till Apolloteatern i Helsingfors att de skulle bevista en historisk händelse. Den 2 november dansade man för första gången i Finland den nya syndiga dansen, tangon.

Man vet alltså exakt när tangon landsteg i Finland. Det skedde den 2 november 1913 klockan 14 på Apolloteatern i Helsingfors, en känd biograf med restaurang på Södra Esplanaden 10. Tidigare balettdansaren Toivo Niskanen skulle tillsammans med Elsa Nyström förevisa den nya dansen som man visste härstammade från Argentina.

Rykten från Paris berättade att tangon var en eldig och syndig dans, därav det stora publikintresset. Föreställningen på Apolloteatern erbjöd nu helsingforsarna en fläkt från den stora världen.

Man vet inte vilka eller hur många tangolåtar som spelades den eftermiddagen, man vet inte heller hur dansparet hade klätt sig. Men man vet att paret Nyström och Niskanen medvetet anpassade rytmerna från Paris och Buenos Aires till hemlandet.

Enligt dåtida tidningsreferat gjorde de dansen salongsfähig genom att slopa element som vädjade till "människans lägsta instinkter". De dansade långsammare och avstod medvetet från "lustfylld kroppskontakt och frivola kroppsböjningar".

Alla 600 biljetter hade sålts slut långt på förhand så att tre extraföreställningar sattes in. Också de såldes slut så att sammanlagt 3 000 människor kom att se tangons premiär i Helsingfors. Ryktet spred sig snabbt och dansskolor över hela landet började nu lära ut tango som etablerade sig i alla landets stora städer.

Som en marsch

På landsbygden var man mera misstänksam mot den omtalade frivola dansen. Det skulle dröja till efter kriget innan tangon etablerade sig i glesbygderna, men då skedde det med besked.

Att dansen från Argentina skulle bli så framgångsrik i Finland, och nästan bara i Finland, har förklarats med att tangon blev folkets dans från början. Stegen anpassades till den som kände sig osäker, rädd och klumpig. I motsats till den argentinska tangon är den finska varianten långsam med få stegvariationer.

Dansläraren Inkeri Kare började på 1930-talet lära ut att tango kunde dansas med steg från foxtrot. Detta blev snabbt gällande kutym. Finland är därför det enda landet i världen där tango inte dansas som på Pampas där dansen uppstod, utan som en variant av foxtrot.

Den finska tangomusiken skiljer sig också från motsvarigheten i Argentina och Paris. I Finland går tangon i moll och är, enligt den legendariska kompositören och producenten Toivo Kärki, en blandning av argentinsk tango, slavisk melankoli och tyska marscher. "Att dansa finsk tango är som att marschera", sade Kärki som själv tonsatt otaliga odödliga tangor.

Dansförbud

Trots det enorma intresset den där novemberdagen 1913 tog finländarna inte genast tangon till sig. Moderna amerikanska danser som charleston konkurrerade. Det skulle dröja till 1930-talet innan de första inhemska tangomelodierna komponerades.

Under kriget var det inte meningen att folket på hemmafronten skulle roa sig när armén förde en kamp på liv och död. Med hjälp av nöjesskatt och dansförbud såg man till att vardagen förblev grå i hela landet.

Till exempel vid bröllop fick det lyckliga paret dansa en dans, inte mer. Övriga gäster fick inte dansa alls.

Dansförbudet var veterligen en helt finländsk uppfinning som inte tillämpades i något annat krigförande land. Besvärligt för myndigheterna var att förbudet inte följdes.

Lördagskvällar pågick en märklig katt-och-råtta-lek på många dansbanor. Om en spejare slog larm att polisen var i antågande skingrade sig omfamnande par snabbt och låtsades lyssna till en föredragshållare som lika snabbt intog sin plats på scenen. När budet gick att polisen åkt sin väg kunde dansen återupptas.

Bild: Mikael Bobacka

Helt mörka var inte krigsåren, för också frontsoldaterna behövde uppmuntran då och då. Musiker och artister utförde därför sin krigstjänst i underhållningstrupperna. Några än i dag populära tangolåtar komponerades under kriget, till exempel Liljan kukka.

800 dansbanor

Freden kom men dansförbudet upphävdes bara till en del. Helt fri blev dansen först 1948, men för att markera att statsmakten ansåg dans som ett överflödigt nöje fortsatte staten att uppbära nöjesskatt bland annat för inträde till dansbanor.

Det kunde inte hindra tangons segertåg över landet. På 1950-talet började den verkliga guldåldern då dansen etablerade sig som en viktig del av den finska kulturen och identiteten. På den här tiden var landsbygden ännu befolkad och tv:n okänd.

Dansbanor började växa upp som svampar efter regn i varje liten stad och by. Danserna erbjöd en plats för ungdomar (och äldre) av olika kön att träffas fullt legitimt, umgås och röra vid varandra.

Hur många parbildningar har inte uppstått till tonerna av Satumaa eller Tango merellä? Hur många finländare kan inte tacka Eino Grön och Olavi Virta och deras kolleger för att deras föräldrar träffades och för att de kom till?

Bild: Mikael Bobacka

Museiverket har försökt kartlägga antalet dansbanor och kommit till siffran 800 för åren före och efter kriget. Men alla dansbanor har nödvändigtvis inte verkat samtidigt och i siffran ingår också en del banor dubbelt för att de bytt namn. Dansbanor kom och gick dessutom i snabb takt, alla konstruktioner höll inte i många år.

På 1960-talet kunde konfrontationen mellan modern rock'n roll och pop å ena sidan och tangon å andra sidan inte undvikas. Popveteranen Cay Karlsson berättar hur band som åkte ut på turné för att spela Beatles och Rolling Stones många gånger under knivhot tvingades byta repertoar och spela tango för att tillfredsställa publiken.

Man kunde tro att pop på lite längre sikt skulle ha slagit ut tangon. Icke. Inte ens när Beatlegenerationen ville vara riktigt elak och gjorde dräpande tangoparodier gick budskapet hem. Folket förstod inte alls att Kari Kuuvas Vanha Pelargonia och Martti Innanens Elsa var satir utan tog låtarna till sig så att Kuuva och Innanen fick åka ut på turné med sina låtar.

Visst var det hemskt att turnera med tango, sade de efteråt, men inte kunde de gärna tacka nej till den plötsliga och oväntade framgången.

Karaokefavorit

I skuggan av pop, punk och hårdrock har tangons segertåg bara fortsatt. Höjdpunkten varje år är tangomarknaden i Seinäjoki där årets tangodrottning eller tangokung krönas. Också etablerade musiker som för övrigt inte ägnar sig åt tango vet att en eller annan Satumaa här och där i repertoaren gör succé.

I takt med att dansbanorna försvann flyttade tangofolket in i städernas karaokebarer där detta purfinska fenomen lever gott.

Det är inte bara tangon vars stora popularitet är ett mycket finskt fenomen. Inom underhållningen och finsk film föraktade recensenter och intellektuella grovt 1950-talets Rillumarei-filmer, men folket älskade dem. Ingenstans i hela världen skulle Rovaniemen markkinoilla, Lentävä kalakukko och filmerna om Pekka ja Pätkä samla publik, men i Finland är Reino Helismaa och Esa Pakarinen legender.

Spede Pasanens Uuno Turhapuro-filmer är arvtagare till Rillumarei-fenomenet i rakt nedstigande led. Vesa-Matti Loiris blandning av skojare, uteliggare och trashank är också ett purfinskt, men ack så folkkärt fenomen.

Fakta

Tango

Tango:

1913. Landsteg i Finland

1920-talet. Etablerad i dansskolor.

1930-talet. De första inhemska skivinspelningarna.

1948. Dansförbudet upphävs helt.

1950-talet. Tango dominerar på dansbanorna som byggs i hela landet.

1960-talet. De första romanska tangoartisterna slår igenom.

1970-talet. Gränsen mellan tango, rock och schlager suddas ut.

1980-talet. Tangomarknaden i Seinäjoki etableras.

1990-talet. Tango flyttar från dansbanorna till karaokebarerna.

RANGORDNING: 50:e plats

Hur många unga par har inte haft sin första fysiska kontakt en lördagskväll på dansbanan till takterna av en långsam tango? Oräkneliga barn har tangon och dansbanan att tacka för att föräldrarna träffades och att de kom till världen.

Tangons intåg i landet renderar en femtionde plats i seriens rangordning.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00