Arbetsgrupp: Vid ny epidemivåg borde hemtest registreras och sårbara grupper skyddas

Finland har klarat sin pandemihantering hyfsat bra om man ser till att skydda befolkningen från covid-19, ordna med den akuta vården samt rent ekonomiskt.

Finland har också haft en lägre coronadödlighet än många andra länder, inte minst bland äldre, även om det läget har försämrats under våren. Det finns ändå sådant som kan och borde göras annorlunda och bättre.

Det här konstateras i en rapport som överräcktes till Social- och hälsovårdsministeriet på tisdagen. En arbetsgrupp har haft i uppdrag att utreda vilken beredskap social- och hälsovårdssystemet har inför en ny epidemivåg. Siktet är inställt på hösten men också längre fram.

Sjukhusrådet Rauno Ihalainen har lett arbetsgruppen som kommer med hela 54 olika åtgärdsförslag efter att ha hört en stor mängd sakkunniga.

Han säger att mycket tyder på att pandemin lugnar ner sig till sommaren, men att antalet coronafall kan vara liknande igen i höst som under våren.

Därför anser gruppen att Finland behöver se till att ha kapacitet för 800–1 000 patienter i avdelningsvård, både inom bassjukvården och inom den specialiserade sjukvården.

Det här borde dessutom göras utan att köerna på annat håll växer. Arbetsgruppen konstaterar nämligen att en betydande vårdskuld har uppstått de senaste två åren.

För tillfället används ungefär 600 motsvarande sjukhusplatser. Enligt Liisa-Maria Voipio-Pulkki, ledande expert vid Social- och hälsovårdsministeriet, har coronafallen på senare tid inte minskat så mycket som de sakkunniga hade hoppats.

– Det är viktigt att uppföljningen av coronaläget inte tar sommarpaus, säger hon.

Beträffande uppföljningen har arbetsgruppen ett förslag. Enligt Ihalainen har det under pandemin getts en rätt bra helhetsbild av läget inom specialsjukvården. Däremot behöver den förbättras vad gäller bassjukvården och socialvården. Det uppdraget vill arbetsgruppen ge Institutet för hälsa och välfärd.

För att coronastatistiken ska vara så korrekt som möjligt anser arbetsgruppen att också positiva hemtest skulle registreras, förslagsvis via Mina kanta-tjänsterna. Både PCR-test och snabbtest som görs hemma ska fortsatt vara en del av strategin enligt den.

En hel del fokus har under pandemin varit på situationen inom intensivvården, där olika restriktioner tidvis har införts med hänvisning till belastningen på den. Problemet har enligt rapporten inte varit att det skulle finnas brist på utrustning men nog på kunnig personal.

Det finns en del sjukhusplatser som kan omvandlas till intensivvårdsplatser, men då behöver man se till att personalen utbildas också för detta.

– Sjukhusen behöver breda sig till exempel genom personalpooler och genom att se till att det kunnande som är kritiskt finns, säger Rauno Ihalainen.

Det är något som man också behöver budgetera för, påminner han.

En tanke är att vården av coronapatienter koncentreras till färre än i dag, samt att hemvården och hemsjukvården ska kunna ta hand om också mer krävande fall.

Enligt arbetsgruppen borde också privata aktörer och organisationer i högre grad involveras i arbetet under en pandemi.

– Till exempel kan patientorganisationer berätta vad pandemin innebär för just deras medlemmar, säger Ihalainen.

Ser man till myndighetsinformationen för Rauno Ihalainen fram att den under en pandemi gärna ska vara enhetlig.

Liisa-Maria Voipio-Pulkki, som representerar ministeriet som har beställt rapporten, säger att hon tolkar det som att kärnbudskapet ska vara samstämmigt, men att alla instanser har lite olika roller och att det inte ska handla om att begränsa den diskussion som hör till en demokrati.

Rapporten konstaterar att sårbara grupper har drabbats speciellt hårt under pandemin, och att det är något som borde undvikas framöver. Det här gäller bland annat barn och unga samt dem som behöver vård för missbruk.

Voipio-Pulkki betonar att det i regeringens hybridstrategi nu står att restriktioner som drabbar barn ska införas först som en allra sista åtgärd.