IS har gett kvinnor aktiv roll

Ett äventyr, frigörelse från familjen, en möjlighet att leva "rättroget". Det är motiv hos kvinnor som har anslutit sig till terrorrörelsen IS. Enligt Ann-Sofie Nyström, som arbetar med frågorna, måste kvinnorna som vill frigöra sig från ideologin få hjälp – annars finns det en risk att de dras in i de jihadistiska nätverken igen.

Kvinnor i muslimska länder har lockats till IS med propaganda om att det i kalifatet går att leva enligt "den rätta läran". För kvinnor i västerländska länder har en resa framställts som något "coolt". Drivkrafterna och kvinnornas bakgrund varierar ändå stort. Många är kvar i konfliktområdet i läger, här det största som finns i al-Hol.
Anna Svartström
06.11.2020 11:56 UPPDATERAD 06.11.2020 13:56
– Kvinnors roll inom extremistiska rörelser har ofta missuppfattats. Kvinnorna har beskrivits som offer, passiva aktörer och man har talat om IS-brudar, säger Ann-Sofie Nyström.
Det här leder enligt henne till att kvinnor riskerar att falla under radarn, som säkerhetshot men också när det gäller att fånga upp kvinnorna för att få dem att lämna ideologin.
Finlandssvenska Nyström arbetar på FN-organisationen Unitar i Genève med förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism och terrorism. I Finland har hon jobbat med exitverksamhet och har varit med om att göra upp Finlands åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism.

Var femte som åkte till IS-området var kvinna

Drygt 1 000 kvinnor från Västeuropa har anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Kvinnornas andel är 10–18 procent.
Från Finland har 80 vuxna åkt enligt Skyddspolisen, och av dem är en femtedel kvinnor – i jämförelse alltså en större andel. Resandet skedde främst åren 2012–2016.
IS så kallade kalifat föll vintern 2019. Familjer till IS-krigare flyttades då till läger, det största av dem i al-Hol i Syrien.
I al-Hol har det funnits 11 kvinnor och ett trettiotal barn från Finland. Fyra kvinnor med barn har återvänt och två föräldralösa barn har tagits hem av finska myndigheter.
I Finland följer Skyddspolisen med 390 så kallade målpersoner som kan utgöra en terrorrisk. Största delen är radikalislamistiska aktörer. "I Finland finns betydande stödverksamhet för terrorism, vilket visar sig i form av finansiering och spridande av ideologi", skriver Skyddspolisen i sin färska lägesrapport.
64 kvinnor dömdes för terroristbrott med jihadistiska motiv i Europa 2018. Åren 2014–2018 var kvinnor delaktiga i 33 terrorattacker som antingen genomfördes eller planerades men kunde förhindras.
Källor: Skyddspolisen, boken Karavaanin sotapolku – näkökulmia jihadismiin och International Centre for the Study of Radicalisation.
På fredagen kommer boken Karavaanin sotapolku – ungefär Karavanens krigsstig – ut vid Försvarshögskolan. Den handlar om jihadism, och Nyström medverkar i den med en artikel om kvinnors roll i jihadistiska rörelser. Hon betonar att hon inte representerar FN-organisationen när hon ger intervjun.
Temat är högaktuellt. Diskussionen om vad som ska ske med de finska medborgare som finns kvar i konfliktområdet har gått het sedan det så kallade kalifatet föll. I våras och i augusti har kvinnor med barn tagit sig från IS-lägret al-Hol till Finland på egen hand, vilket väckt en del uppståndelse. Och i veckan rapporterades att fyra svenska kvinnor tagit sig ut ur lägret och är på väg till Norden.

Ideologin lika viktig som för män

Jihadistiska rörelser har traditionellt varit mansdominerade, men inom IS har kvinnor getts en klart aktivare funktion. Det här är också ett av de lockbeten som fått kvinnor att dras till terrororganisationen.
– Det kan handla om en känsla att jag kan göra något, jag har en roll, säger Ann-Sofie Nyström.
Samtidigt är det rätt motstridigt påpekar hon: terrorrörelsen är både konservativ och antifeministisk.
Nyström betonar att det i rekryteringen medvetet har använts tekniker som påminner om gromning, där en person har tagit kontakt, byggt upp ett förtroende och på så sätt fått den andra med på noterna.
Men många har aktivt sökt sig till IS och fattat egna medvetna beslut.
Ideologin är lika viktig för kvinnor som för män, visar forskning.
Det finns de som har rest till IS-området utan att familjen känt till det, och kanske för att ta avstånd från den.
– Flera har sagt att deras föräldrar inte är tillräckligt rättrogna. Det har framställts som att inom kalifatet kan du leva inom den rätta islam.
Det finns också de som upplever att de har misslyckats i sina liv och hoppas på en nystart.
Läs också: Säkerhetshoten finns kvar även om kvinnorna stannar i Syrien

Äktenskap vanligt

Propagandan är central i rekryteringen, och där har kvinnor uppmanats och getts plats att sprida den. Det finns också finländare som har spridit sådan propaganda, som den konvertit som är känd som Umm Khalid al-Finlandiyyah.
De sociala nätverken är viktiga. Även i Finland har rekrytering skett från sådana. I boken nämns exempel från östra Helsingfors.
Västerländska kvinnor har enligt Ann-Sofie Nyström lockats med budskap om att det är "coolt" att resa till Syrien eller Irak.
– Att bygga kalifatet och Islamiska staten har beskrivits som ett äventyr.
En faktor som starkt har förekommit i propagandan är också det syriska folkets lidande, där man vädjat till sympatisörers medkänsla.
Ann-Sofie Nyström betonar vikten av att till exempel socialarbetare och olika lågtröskelaktörer inser att även kvinnor kan vara djupt radikaliserade. Enligt henne har kvinnors aktiva roll börjat diskuteras först på senare år.
Kvinnornas bakgrund varierar i hög grad. Det finns både låg- och högutbildade. Exakt information om åldern på dem som anslutit sig finns inte, men Nyström refererar till uppgifter i en gästbok till ett härbärge som inkvarterat kvinnor på IS-området. Bland dem var medelåldern 29 år.
Äktenskap har ofta ordnats fort för kvinnorna. Av kvinnorna i gästboken var 77 procent gifta. Äktenskapet kan vara ett sätt för kvinnor att frigöra sig från sin familj.
Läs också: Hanterbar utmaning ta hem kvinnor och barn – men måste övervakas i flera år
I kalifatet har kvinnors roll som mamma och fostrare av nya generationer betonats. Men det finns också de som arbetat som lärare och inom sjukvården av kvinnor. Somliga har varit verksamma inom moralpolisen.

Stark stigmatisering

IS fysiska kalifat besegrades för ett och ett halvt år sedan, och resandet till det upphörde i stort sett redan tidigare.
Det betyder inte att de jihadistiska nätverken skulle ha upphört.
– Det är viktigt att vara medveten om att det finns kvinnor som är radikaliserade i Europa, säger Ann-Sofie Nyström.
Det finns också fall där kvinnor, precis som män, inte kommit åt att resa till Syrien eller Irak och i stället genomfört eller försökt genomföra attacker i Europa. Det visar till exempel terrordådet i Wien i veckan.
I Finland har den jihadistiska rörelsen ökat under 2010-talet även om bland andra terrorforskaren Leena Malkki har beskrivit Finland som en "avkrok" ur jihadistisk synvinkel.
Så sent som förra veckan upprepade Skyddspolisen ändå att "personer som återvänder från konfliktområdet höjer risken för terrorism".
Nyström säger att det är upp till säkerhetsmyndigheter att bedöma säkerhetshot och vill inte närmare ta ställning i frågan. Hon betonar att det finns en tydlig handlingsplan för vad finländska myndigheter ska göra då personer återvänder från konfliktområdet.
Alla vill inte lämna ideologin, men det är viktigt att de som vill göra det erbjuds hjälp, säger Nyström.
Bagaget är tungt och skammen kan vara stor. I vissa fall har familjen tagit avstånd och den ekonomiska situationen kan vara svår.
– Det finns en risk för att du dras in i rörelsen igen om det är det enda nätverk som kan erbjuda dig stöd.
Avradikalisering är ingen snabb process, exempel från Tyskland har visat att det kan behövas stödåtgärder i upp till sju år. Det handlar inte heller om en automatisk avprogrammering, utan personen behöver ha egen vilja till det.
Kvinnor verkar ha en högre tröskel att söka hjälp och Nyström menar att stigmatiseringen är stark. Därför är det viktigt att exempelvis socialarbetare är medvetna om kvinnors roll i extremistiska rörelser och kan fånga upp dem – och inte tror att det enbart är män som kan radikaliseras.
Till lägret al-Hol fördes kvinnor och barn, anhöriga till IS-krigare, när det sista IS-fästet föll i fjol vintras. I lägret finns cirka 12 000 utlänningar, eller personer som inte är från Syrien eller Irak.

ANDRA LÄSER