Åbostudenter vill ha plats på campus i ny fastighetsplan

Huvudbyggnaden, Domvillan, ASA-huset. Det är byggnader som Åbo Akademi kan komma att lämna – något som många både inom och utanför akademin har åsikter om. Fastighetsplanen har precis varit på remiss och väcker diskussion. Det här handlar det om.

Veera Granroth är ordförande för Åbo Akademis studentkår, som har fått ta över byggnaden Geologicum. Granroth är oroad över vad som ska hända när det avtalet går ut, men betonar att studenterna också måste få plats för samvaro nära den egna utbildningen. Det hoppas hon ska beaktas i den fastighetsplan som nu väcker diskussion. Här står hon i salen som kallas Knarren.
Läget är imponerande. Utanför fönstret tornar Domkyrkan upp sig och Per Brahe står stolt som staty. Och visst är den om inte en lottovinst så åtminstone en trevlig gåva, byggnaden Geologicum som Åbo Akademi låter studentkåren förfoga över.
Sedan årsskiftet har omkring tjugo ämnes- och specialföreningar fått ta över de drygt tusen kvadratmetrarna. Här kan de ha sina kanslier och förvara saker. Fester är däremot inte tillåtna.
– Föreningarna är jätteviktiga. Det är de som gör att studenterna får en koppling till studielivet och studiesammanhanget, säger Veera Granroth, styrelseordförande för Åbo Akademis studentkår.
Hon betonar att studenterna är tacksamma över Geologicum. Men samtidigt kastar den fastighetsplan som ledningen vid Åbo Akademi har lagt fram en skugga över det hela.
Sedan planen offentliggjordes i början av februari har den varit ett av de stora samtalsämnena vid akademin. Förslaget är att Åbo Akademi avstår från en tredjedel av den yta man nu hyr, och i stället tar plats i det nybygge som Stiftelsen för Åbo Akademi planerar i det som kallas kvarteret Stjärnan.
Stiftelsen äger största delen av byggnaderna som Åbo Akademi huvudsakligen får hyra gratis.
Studentkårens kontrakt med Åbo Akademi om Geologicum gäller till 2026, och Veera Granroth är oroad över vad som händer sen.
Geologicum räknas visserligen inte upp i planen som en av fastigheterna som Åbo Akademi föreslås lämna, men eftersom Stiftelsen för Åbo Akademi har önskat att akademin avstår från större helheter befarar Granroth det värsta. I samma kvarter finns nämligen bland annat huvudbyggnaden, också kallad Fä-huset, som finns på slaktlistan.
– Och lite oroade är vi över att de kommer att säga att nu har ni fått det här och därför behöver ni inget annat, och så sägs kanske det här upp. Det är svårt att veta vad man kan lita på. Det finns inga garantier för att vi får utrymmen i nya Stjärnan, säger Granroth.

Nybygge varnande exempel

En enkel stensamling påminner om Geologicums tidigare funktion. Nu finns hela den naturvetenskapliga fakulteten i nybygget, stoltheten Aurum.
Erfarenheterna från Aurum fungerar som ett varnande exempel för Veera Granroth och studentkåren. När det byggdes tömdes också Axelia och Gadolinia, och studenterna blev bland annat av med en av fyra klubblokaler, Kemistklubbens "Borgen" där många fester har ordnats. Också i övrigt fick studenterna mindre plats: i Aurum delar fyra föreningar till exempel på ett kansli på 26 kvadrat.
Då hade studenterna fått löften om delaktighet, men enligt Granroth gick inte studentrepresentanternas förslag igenom.
– Hur kommer man på riktigt att beakta studenterna nu, frågar hon sig.
Än så länge är det rätt tyst på campus på grund av pandemin. Veera Granroth betonar ändå vikten av att studenter kommer tillbaka, både för det egna välbefinnandets skull och för att utveckla det vetenskapliga tänkandet i interaktion med andra. Även därför behövs mötesplatser.
Den onsdagsförmiddag i början av mars när vi besöker Geologicum är det tomt i de tidigare kontoren och föreläsningssalarna. Den största föreläsningssalen i Geologicum kallas "Knarren" och namnet får fort sin förklaring när man tar några steg på trägolvet eller sätter sig på en knarrande sits. Det går snabbt att konstatera att den ställer likadana krav på hållningen som den stramaste kyrkbänk.
Trapporna är många i huset och Granroth påpekar att dagens tillgänglighetskrav inte uppfylls. Det är också ett exempel på den balansgång som fastighetsfrågan innebär: att inte slopa allt det gamla men samtidigt få till ändamålsenliga lokaler.
Att många föreningar ännu inte har flyttat in har i hög grad att göra med pandemin. En stor del av undervisningen och verksamheten sker på distans, och det märks överlag på campus som är påfallande tyst.
Granroth betonar ändå vikten av mötesplatser för studenterna och att de ska finnas så integrerade i studiemiljön som möjligt – något som Geologicum trots allt inte är.
Att studenterna behöver plats för umgänge är inte enbart viktigt för det psykiska välbefinnandet eller den sociala interaktionen – eller för festandet.
– Vi behöver möjlighet till platser där vi kan föra diskussion och utveckla vetenskapligt tänkande, säger Granroth.

Diskuterar klubblokaler

Fastighetsplanen har precis varit på remiss. Heidi Backman, som är direktör för universitetsservice vid Åbo Akademi, säger att svaren varierar i hög grad men att en sak är genomgående:
– Det som är viktigt för alla är att vi har en öppen, aktiv och inkluderande process. Det har hela tiden varit vår avsikt även om det kanske inte har märkts i medierna.
Nu kommer Åbo Akademi att anlita en extern facilitator som sköter den delen av planeringen för att säkerställa att alla känner sig sedda och hörda, säger Backman.
Hon är väl medveten om bland annat studentkårens oro.
På ett möte nyligen har Åbo Akademi lovat att hjälpa de föreningar som är rädda att mista sina klubblokaler. En av dem är Statsvetenskapliga föreningen som har sin festlokal i Domvillan, som räknas upp i fastighetsplanen.
– Vi funderar också hur vi kan ta hjälp av externa partner som alumner, och för också en dialog med stiftelsen.
Backman säger att Åbo Akademi inte har några planer på att avstå från Geologicum, men att man ska utvärdera hur arrangemanget fungerar tillsammans med studenterna. Hon säger ändå att det är klart att föreningarna behöver utrymmen för kanslier och social samvaro, och håller med om att de gärna ska finnas i samband med studierna.
Domvillan hör till de hus som räknas upp i fastighetsplanen som en av de byggnader Åbo Akademi kan avstå ifrån. Här kan man bland annat studera offentlig rätt och Statsvetenskapliga föreningen har sin festlokal här.

Bidrag i stället för gratis hyra

Att Åbo Akademi avstår från fastigheter har bland annat motiverats med ekonomiska orsaker. Samtidigt får akademin hyra dem vederlagsfritt av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Hur går den här ekvationen ihop?

– Kostnaderna minskar kanske inte, men ekonomiskt vinner vi ganska stora summor i och med att om vi avstår från fastigheter så får vi värdet av den fastigheten som ett penningstöd i annan form i stället, säger Heidi Backman.
Enligt henne pågår diskussioner om att på det här sättet ändra samarbetsmodellen mellan stiftelsen och akademin. Det skulle uppmuntra akademin att effektivera utrymmesanvändningen, samtidigt som det för stiftelsen skulle löna sig att renovera.
När stiftelsen upplåter lokaler gratis får den inte dra av moms på 20 procent vid renovering, och renoveringsbehovet är på sina ställen stort, menar Backman.
Både stiftelsens styrelse och akademins styrelse ska godkänna ändringen av hur det ekonomiska stödet kanaliseras. Samarbetet är tätt.
– Det är inte i vårt intresse att ta fram en fastighetsplan som inte är realistisk att genomföra för stiftelsen, utan allt bygger på gemensamma överenskommelser, säger Heidi Backman.
Samtidigt vill hon betona att stiftelsen och akademin är självständiga parter som fattar sina egna beslut.
ASA-huset byggdes för radiofabriken ASA men hyser nu den samhällsvetenskapliga fakulteten. Även den här byggnadens öde är ovisst.

Flera aktörer intresserade

Lasse Svens är skattmästare på Stiftelsen för Åbo Akademi. Han anser att fastighetsplanen och stödmodellen är två skilda frågor, men ser det som mer transparent att akademin börjar betala hyra och att stiftelsen i stället stöder Åbo Akademi med bland annat forskningsbidrag.
Stiftelsens årliga bidrag utgör ungefär 15 procent av Åbo Akademis budget.
Kimmo Grönlund, som är professor vid Åbo Akademi, har tidigare sagt i HBL att han ser en risk för att stiftelsen riktar sin finansiering eller ställer villkor, så att oberoendet vid akademin inte längre är garanterat. Grönlund hör till dem som är kritiska till fastighetsplanen.
Så här ser Svens på farhågan:
– När vi riktar våra bidrag till akademin baserar det sig på en öppen och kontinuerlig diskussion med akademins ledning kring hur de här bidragen riktas och till vilka ändamål de används. Till den delen upplever jag att det inte finns någon orsak till att spekulera kring hur medlen används.
På frågan om det är Åbo Akademi eller stiftelsen som har tagit initiativet till att fastighetsanvändningen ses över, svarar Svens att det handlar om akademins process. Med den motiveringen vill han inte heller ta ställning till vilka fastigheter som stiftelsen helst ser att akademin avstår från.
– Vi är neutrala i den frågan. Det är akademins process och de måste driva igenom sina processer och göra beslut enligt vad som är mest ändamålsenligt för universitetet med tanke på framtida behov.
Samtidigt medger han att stiftelsen gärna ser att akademin avstår från större helheter, men betonar att det handlar om en önskan och inte ett krav.
Gadolinia ska rivas i år och i stället låter Stiftelsen för Åbo Akademi bygga det som kallas kvarteret Stjärnan. Hur kvarteret ska utformas och vilken plats akademin får där är ännu inte klart.

Har ni tankar om vad som ska komma in i stället?

– Det har vi inte. Vi väntar först på akademins beslut hur de vill ha det och efter det blir det aktuellt att fundera på hur och vad vi ska göra med de fastigheter som akademin inte använder.
Svens säger att externa aktörer har tagit kontakt och visat intresse. Det har främst handlat om fastighetsinvesterare.
Inom Åbo stad finns det också en arbetsgrupp som arbetar med att utveckla gamla Åbo, där Åbo Akademi finns.
– Där funderar man hur man ska få mer liv och rörelse i de kvarteren. Så det är ett allmänt önskemål också från stadens sida, säger Lasse Svens.
Läs också: Placeringsässet Christian Backholm gick mot sin instinkt: "Det var mitt bästa placeringsbeslut"
Läs också: Mikael Lindfelt efter konflikterna vid Åbo Akademi: "Man sparkar tränaren då man inte kan sparka laget"

ANDRA LÄSER