Stort stöd gör Niinistö mäktigare

Sauli Niinistös promenadseger i presidentvalet gör att det framöver kommer att bli svårare för den som är av annan åsikt om hur utrikespolitiken borde skötas att få gehör för sina tankar.

– Niinistö har folkets breda stöd och därför kommer det inte att vara lätt för partierna att komma med utrikespolitiska utspel om att Finland borde göra annorlunda, kommenterar Mika Aaltola programdirektör vid Utrikespolitiska institutet, det färska presidentvalsresultatet.

I och med att Niinistö fick majoriteten av rösterna över hela partifältet, ger det presidenten ett mycket starkt mandat och gör att han personifierar den konsensus som råder i finsk utrikespolitik. I och med att han valdes med så bred marginal kommer hans ord att väga tyngre än hittills.

Mika Aaltola tycker att man till och med kan säga att det har fötts ett nytt utrikespolitiskt paradigm – Niinistökonsensus – som innebär att Finland inte låter sig provoceras, väljer att stanna utanför kriser och upprätthåller den så kallade Natooptionen som betyder att Finland säger till Ryssland att man går med i Nato om Ryssland börjar bete sig otrevligt.

– Man kan säga att Niinistös linje är Finlands linje: Grundstenen är ett starkt nationellt försvar, en utrikespolitik som inte provocerar och öppna kanaler västerut, till EU, Nato, USA och Sverige.

En viktig fråga för Niinistö den närmaste framtiden blir den svenska valrörelsen inför riksdagsvalet i Sverige i höst som ser ut att bli något av ett Natoval.

– Det valet är av stor betydelse för Finland. Om Sverige framöver skulle bestämma sig för att upphöra med sin alliansfrihetspolitik, skulle det givetvis få följder för Finland och vi skulle försättas i en besvärlig situation. Därför är det viktigt att tillsammans med Sverige fundera på de här sakerna.

Ifall det blir en borgerlig Natopositiv regering efter det svenska riksdagsvalet tycker Aaltola att en lösning kunde vara att Finland och Sverige tillsammans ytterligare försöker intensifiera samarbetet med Nato.

– Det här vore en kompromiss som inte skulle vara för riskabel för Finland. Samtidigt skulle vi tillmötesgå en eventuell svensk önskan att närma sig Nato ytterligare, kastar Aaltola fram.

– Nato, Finland och Sverige har gemensamma intressen. Därför kunde man tänka sig ett avtal med Nato om att Finland och Sverige tillsammans medverkar i Natos gemensamma försvar, samtidigt som Finland och Sverige i gengäld skulle få garantier av Nato för att tillgodose våra säkerhetsintressen, säger Aaltola.

Det som talar mot ett arrangemang av det här slaget är enligt Aaltola att det i Polen och Baltikum råder en uppfattning om att Finlands och Sveriges särställning urholkar betydelsen av att vara fullvärdig medlem i Nato.

Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen säger att Sauli Niinistö kommer ha händerna fulla det närmaste året. Av särskilt stor betydelse för Finland är hur Tyskland och Frankrike vill fördjupa EU-samarbetet och vilken utgången av det svenska riksdagsvalet blir, menar Tiilikainen.

Niinistös Natopolitik som medvetet går ut på att hålla Natodörren på glänt kommenterar Tiilikainen så här:

– I valrörelsen bekräftade Niinistö att Finland håller fast vid möjligheten att söka om medlemskap. Även om han inte medger att det skulle finnas någon automatik mellan Finland och Sverige, ifall Sverige vill gå med, sade Niinistö att ett svenskt Natomedlemskap får konsekvenser som påverkar omständigheterna hos oss.