Brexit mindre viktigt för brittiska väljare – nu börjar landet närma sig EU

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak hyllar sin nya överenskommelse med EU, som blev klar i slutet av februari. Han står i en Coca cola-fabrik i Lisburn på Nord­irland och beskriver hur fantastiskt avtalet kommer att vara för just Nordirland, den del av Storbritannien som så länge varit en utmaning för brexit.

– Nordirland befinner sig nu i en otroligt privilegierad position – en globalt unik position, säger Sunak och tillägger att regionen inte bara har tillgång till den brittiska marknaden men också till EU:s inre marknad.

Många brittiska tyckare och experter tappar hakan.

”Det här är ju förstås något hela Storbritannien hade tillgång till före brexit”, skriver den politiska journalisten Pippa Crerar på Twitter.

Gavin Barwell, rådgivare till den förra konservativa premiärministern Theresa May under åren då hon förhandlade med EU, är inne på samma linje.

”Regeringen måste nu förklara varför det som är så bra för Nordirland skulle vara dåligt för resten av Storbritannien”, skriver han.

EU-vänner i Storbritannien anser att de senaste dagarnas utvecklingar och det nya avtalet mellan Storbritannien och EU är lovande. Barbara Callender har följt med diskussionen på nära håll ända sedan folkomröstningen 2016. Hon deltog då i kampanjerna mot brexit.

Under de senaste tre åren har hon varit ordförande för European Movement i Wandsworth och Merton i sydvästra London. Organisationen är den största kampanjgruppen för EU-vänner i Storbritannien.

– Allt det här är relativt nytt, men det verkar som det första konkreta steget mot en mer förnuftig relation med EU, säger Barbara Callender till HBL.

Enligt henne innebar pandemin att det är först under det senaste året som britterna börjat känna av följderna av brexit. Hon har märkt en förändring i konversationerna kring utträdet och räknar upp problemen man pratar om:

– Vi måste nu köa för att visa upp våra pass då vi åker till Frankrike eller Spanien på semester. Företag kämpar med extra byråkrati. Våra universitet har inte längre tillgång till EU:s forskningsprogram Horizon eller elevutbytet Erasmus. Kulturella band bryts eftersom det är svårare för skolelever att komma hit på skolresor då alla måste ha pass. Det råder brist på vårdpersonal och kockar eftersom alla måste ha visum.

Också politiska experter i Storbritannien har märkt av en förändring.

– Tidigare ansåg jag att det var totalt omöjligt att Storbritannien skulle gå med i EU igen, till och med om 15 till 20 år. Nu är jag inte längre så säker, skriver den politiska forskaren Will Jennings om Rishi Sunaks val av ord på Nordirland.

Det nya avtalet premiärministern förhandlat fram handlar alltså om Nordirland, en region som varit en stor utmaning för brexit. Boris Johnson ansåg sig ha löst problemen genom att skriva under det så kallade Nordirlandsprotokollet för tre år sedan.

Det skulle säkra freden på Nordirland genom att låta gränsen mellan Nordirland, som lämnat EU, och Irland, som hör till EU, stå öppen. Avtalet orsakade i stället en gräns, med tullkontroller, mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Det ledde i sin tur till att nordirländska Democratic Unionist Party vägrade samarbeta med de andra partierna på Nordirland, vilket inneburit att regionen varit utan en regering i över ett år.

Det nya avtalet innebär enligt brittiska analytiker ett närmare samarbete mellan Storbritannien och EU då det gäller Nordirland och ger bland annat Nordirlands parlament rätt till ett veto över EU-lagar. Och det innebär också att Nordirland enligt en del experter faktiskt har en unik position i världen.

– Nordirland hör nu till den inre marknaden, men har veto över EU-lagar och ingen fri rörlighet. Om det erbjöds Storbritannien skulle vi säkert älska det. Men det är inte så ett medlemskap skulle se ut, skriver Raoul Ruparel brexitkonsult och före detta rådgivare till Theresa May.

Exakt hur avtalet kommer att förändra situationen på Nordirland debatteras nu av juridiska experter. Och det finns ännu politiska utmaningar för överenskommelsen i både London och i Belfast.

Men en del i Storbritannien uppfattar ändå både avtalet och de konstruktiva förhandlingarna mellan EU och Storbritannien som en början på slutet för brexit.

– Det är svårt att nu föreställa sig hur oppositionen Labours brexitpolitik skiljer sig från regeringens linje. Innebär det att Labour nu kan bli mer ambitiöst, frågar sig Chris Grey, professor i politik och en ansedd brexitexpert.

Han syftar alltså på att Labour kunde föreslå mer drastiska sätt för Storbritannien att närma sig EU.

Majoriteten av britterna motsätter sig nämligen nu utträdet. Hela 57 procent uppger att de skulle rösta för att landet ska gå med i EU igen.

– Brexitväljarna håller på att ändra sig, en av fem som röstade ”lämna” säger att de nu skulle rösta för att gå med i EU igen, skriver Robert Ford, professor i politik i The Guardian.

Orsaken är enligt honom att brexit inte levt upp till förväntningarna. Storbritanniens ekonomi, som släpar efter resten av de stora världsekonomierna, lyfts ofta upp som en orsak till missnöjet. Brexit engagerar inte heller väljare på samma sätt som tidigare. En mätning av Ipsos visar att drygt 10 procent av britterna anser att brexit är den viktigaste frågan för landet just nu. Därför är det inte heller längre lika riskabelt för politiker att närma sig EU.

Enligt Financial Times-kolumnisten Gideon Rachman har brittiska väljare insett att problemen med brexit inte kan fixas så länge landet står utanför den inre marknaden.

– Så småningom kommer politikerna också att inse detta och tanken på att gå med i EU igen blir då allmänt godtagbar, skriver han.

Barbara Callender uttrycker sig mer försiktigt.

– Vårt valspråk är steg för steg. Målet är att gå med i EU igen, men jag vet inte hur eller när det kommer hända.

Det viktigaste är enligt henne att folk fortsätter prata om brexit och om vad som gått förlorat under de senaste åren.

– Visst finns det också problem inom EU och organisationen är inget fläckfritt botemedel. Men vi hade en röst inom EU, vi fick saker gjorda och vi är starkare tillsammans.