Ledare: Vid 45 fyllda är man passé i arbetslivet – eller?

Är det möjligt att avancera i karriären efter 50-årsåldern, eller är man dömd att få nobben vid rekryteringsintervjun? Redan vid 45 börjar man bli en smula passé i det moderna, kunskapsintensiva arbetslivet, till följd av svåråtkomliga attitydproblem.

Vi behöver ägna en tanke åt alla friska och pigga individer som vill och kan fortsätta jobba.
LedareTorsten Fagerholmtorsten.fagerholm@hbl.fi
16.09.2022 11:30 UPPDATERAD 16.09.2022 11:57
I Storbritannien rapporterades nyss en sensationell nyhet: en 73-årig praktikant fick äntligen fast tjänst, för första gången i sitt liv. Äran går till prins Charles, numera kung Charles III, som efterträder sin framlidne mor på den brittiska tronen.
Värre ställt är det bland finländska femtioplussare som söker karriärutveckling. ”Jag är ledsen, men vi söker en annan profil.” Av kodspråket i rekryteringsannonser att döma tenderar företag att prioritera yngre kompetens. Har man vid fyllda femtio redan passerat toppen av karriärkurvan? ”Vi söker en ung kraft”. Med den motiveringen fick Mikael Sjövall nobben då han sökte jobb för några år sedan (HBL 14.9). Vilket resursspill innebär detta för samhället?
I Finland är vi vana vid att betrakta oss själva – tillsammans med övriga Norden – som föregångare. I en nordisk jämförelse av sysselsättningsgraden får vi tyvärr jumboplacering i tabellen. Det gäller i synnerhet åldersgruppen 55–64, i allra största grad för dem över 60, företrädesvis män. Fortsätter vi på detta vis riskerar vi att halka neråt i välfärdsligan. I vilken mån handlar det om systemfel, i vilken utsträckning ligger ansvaret på individen?

ANDRA LÄSER