Ministern myser när klimatpolitiken blir trovärdigare och långsiktigare

Trovärdigheten och långsiktigheten i Finlands klimatpolitik stärks då regeringen skriver in etappmål för utsläppsminskningarna och lagstiftar om fortsatta minskningar nästan 30 år framåt.

Klimatlagen är den största enskilda byggstenen i regeringens klimatpolitik, och klimatpolitiken en profilfråga för De Gröna. Klimatminister Emma Kari betonar ändå att hela Finland vinner på att fasa ut fossila bränslen, både miljö- och säkerhetsmässigt.
Peter Buchert
03.03.2022 15:52
Regeringens förslag till ny klimatlag ska säkerställa att Finland gör vad som krävs för att nå målet om klimatneutralitet 2035 och ett så gott som fossilfritt välfärdssamhälle 2050.
– Klimatlagen är regeringens synligaste och tyngsta klimatbeslut. Den säkerställer att målet om klimatneutralitet 2035 bevaras och att klimatarbetet fortsätter över valperioderna. Lagen ger också företagen en stark signal om att det lönar sig att investera i rena lösningar i Finland, säger miljö- och klimatminister Emma Kari (Gröna) strax efter att regeringen klubbat sitt lagförslag.
Regeringen har stoltserat med målet om klimatneutralitet 2035 sedan man slog fast det. Lika länge har åtminstone De Grönas anhängare frågat sig hur regeringen ska garantera att Finland är på väg mot det målet. En utvärdering visade nyligen att kursen behöver justeras, visserligen inte mycket. Klimatlagen är ändå den garant som den här och kommande regeringar behöver för att hålla kursen.
Emma Kari påminner om att det finns fler skäl än klimatet att driva ambitiös klimatpolitik.
– Kriget i Ukraina är det senaste kvittot på att klimatpolitik och säkerhetspolitik inte kan behandlas åtskilt. Auktoritära ledare lutar sig ofta tillbaka på en fossilekonomi. Det har gett Putin inflytande i Europa, säger Kari.
Hon påminner om att också Finland importerar fossila bränslen från Ryssland.
– Målet att bygga upp en fossilfri välfärdsstat hänför sig inte bara till klimatkrisen utan också till säkerhetspolitiken. Ju snabbare vi blir oberoende av fossila bränslen, desto bättre är det för klimatet och för säkerheten. Vi behöver gasa, inte bromsa den gröna omställningen.
Kari betecknar den nya klimatlagen som "en hörnsten i bygget av det fossilfria välfärdssamhället", och det finns ett visst fog för de stora orden. För det första blir regeringens mål om klimatneutralitet hela Finlands mål, det vill säga att utsläppen av växthusgaser år 2035 måste vara nere på en så låg nivå att kolsänkan är lika stor. Det binder kommande regeringar.
Därtill och minst lika viktigt spikar klimatlagen etappmål både fram till 2035 och efter det. Jämfört med 1990 års nivå ska utsläppen ha minskat med 60 procent till 2030, med 80 procent till 2040 och med 90–95 procent 2050, i enlighet med oberoende forskares vetenskapligt underbyggda rekommendationer.
Klimatlagen är en ramlag för klimatpolitiken och förpliktar myndigheter, inte privatpersoner. Den ska styra de klimatpolitiska planer som säger hur utsläppen ska tuktas sektorvis och hur kolsänkan ska stärkas.

Trafiken, åkrarna, skogen

Under klimatlagen finns en klimatpolitisk plan på medellång sikt som styr det mesta av den del av klimatpolitiken som Finland rår på oberoende av EU. Hit hör bland annat trafik och jordbruk som politiskt hittills har visat sig vara de två svåraste bitarna.
Vidare finns en plan för anpassning till klimatförändringar och en långsiktig klimatpolitisk plan. Utöver de här tre bitarna tillkommer som en ny, fjärde, bit en klimatplan för markanvändningssektorn. Den handlar i högsta grad om skogsbruk och annan markanvändning. I den finns flera av klimatpusslets nyckelbitar eftersom marken kan vara en kolsänka eller en källa till utsläpp beroende på hur den nyttjas.
Dessutom föreskriver lagen att samtliga planer ska följas upp. Det betyder att om det visar sig att en viss åtgärd inte ger de beräknade utsläppsminskningarna måste regeringen besluta om ytterligare åtgärder.
Regeringens klimatårsberättelser som lämnas till riksdagen ska skrivas utförligare och allmänheten ska informeras bättre om vart utsläppskurvorna pekar och vad makthavarna tänker göra åt det.
Alla klimatåtgärder har lite olika konsekvenser för vanligt folk. Regeringen är mån om att befolkningsgrupper som är särskilt sårbara ska få en starkare position. Till exempel ska barn, ungdomar och samer beaktas mer. Barn och unga är mer sårbara för att de ska leva längre med klimatförändringar och samerna för att deras ursprungskultur är hotad när Arktis blir varmare. Bland annat ska ett samiskt klimatråd inrättas.
Härnäst ska riksdagen behandla klimatlagen. Den är tänkt att träda i kraft 1 juli. I höst ska den kompletteras med en del element. Bland annat ska kommunerna åläggas att göra upp sina klimatplaner. Vidare ska den innefatta rätt om ändringssökande.

ANDRA LÄSER