Nya regler om karantän skapar förvirring

Sedan i augusti 2021 sätts en dubbelvaccinerad person i regel inte i karantän om hen exponeras för coronaviruset. Smittskyddsläkare avgör ändå risken för smitta från fall till fall.

Det är egentligen först nu när smittspridningen i skolor ökar som regeln blir aktuell för många barnfamiljer.

Den nya anvisningen, signerad Institutet för hälsa och välfärd THL, leder till situationer som den Christina Dahlblom har hamnat i. Föräldrarna och det äldsta barnet är vaccinerade, medan de två yngsta inte är det.

Så när Dahlbloms yngsta barn, 9 år, fick huvudvärk i slutet av november och efter några dagar hemma visade sig vara coronasmittat, verkade reglerna oklara för familjen.

– De skapar förvirring. Jag läste in mig på anvisningarna, kollade själv med Helsingfors coronarådgivning per telefon och ringde en läkare för att förstå vad som gällde. Från alla håll fick jag budskapet att vi vaccinerade inte behöver sätta oss i karantän. Beskedet var ungefär: "Lev normalt och testa dig för minsta symtom".

Problemet är inte regeln i sig, tycker hon, utan att det krävs så mycket egen efterforskning för att få klarhet i frågan.

– Jag är på alla sätt för att vi håller samhället så öppet som möjligt, men osäkerheten kring vad som gäller verkar vara stor, speciellt när det finns andra regler på andra håll.

Dahlblom efterlyser tydligare regler och bättre kommunikation.

– Om människor inte vet vad som gäller skapar det onödig belastning och kanske också konflikter. Vi har känt tveksamhet inför vad som är rätt, och märkt att många är förfärade av blotta tanken på att röra sig fritt om en familjemedlem är smittad.

Familjen har på egen hand eftersträvat försiktighet – med regelbundna hemtester, flitig användning av munskydd och sparsamma sociala kontakter.

– Vi har nu själva, sedan vår vaccinerade son också fått symtom, valt att stanna hemma helt tills vidare.

Helsingfors följer alltså THL:s anvisningar: ingen karantän för dubbelvaccinerade. Det gör däremot inte Borgå, med smittskyddsläkare Jeff Westerlund i spetsen.

Sedan början av november sätter Westerlunds team alla i en coronadrabbad familj i karantän. Han förklarar det med genombrottsinfektioner: att vaccinerade personer blir smittade – och smittsamma.

– Om man bor tätt och exponeras för viruset dag och natt kan det bryta igenom skyddet som vaccinet ger. Går man då ut bland människor utsätter man andra för viruset.

Jämfört med snittet i östra Nyland har Borgå för tillfället lägre incidens, alltså nya fall i förhållande till invånarantal, de senaste två veckorna. Westerlund tror att de skärpta karantänsreglerna spelar in.

– Redan nu har vi tänkt vilken tur det var att vi införde den här regeln, när vi sett att människor fått smittan inom familjen.

– Ja, det är ju den egna hemkommunens smittskyddsläkare som bestämmer. Men bär åtminstone munskydd om du rör dig utanför hemmet, och undvik icke nödvändiga kontakter.

Också när det gäller munskydd har Borgå gjort sig känt som kritiskt mot THL:s anvisningar, som anses vara otillräckliga. Nationellt heter det att elever i årskurs 6 och uppåt ska bära munskydd, men i Borgå gäller rekommendationen redan från årskurs 4.

– Vi har helt medvetet tillämpat egna regler. THL ser inte gräsrotsnivån. Vi hade alldeles för många genombrottsinfektioner.

Westerlund skulle gärna se att THL omvärderar sin anvisning om karantän till kommunerna.

– Jag tror att det här är rätt väg att gå.

Topi Turunen, smittskyddsläkare i Esbo, ser både för- och nackdelar med Borgås regler.

– Å ena sidan kanske det stoppar smittan lite mer effektivt, å andra sidan tvingas då sådana stanna hemma som egentligen inte skulle behöva vara i karantän.

Han har ansett att THL:s väg är rätt för Esbo. Där får dubbelvaccinerade allt som oftast inte karantän.

– Frågan är om man vill stoppa smittan på bekostnad av individernas frihet.

Det är såklart inte förbjudet att självmant trappa ned sina sociala kontakter även om man inte beordras karantän, påpekar Topi Turunen.

Den avvägningen gjorde Christina Dahlblom för sina ovaccinerade yngsta barns del när de blev exponerade, redan innan Helsingfors epidemiologiska enhet hörde av sig flera dagar senare.

Här har vi det andra problemet, anser Dahlblom. Att smittspårarnas meddelanden dröjer på grund av långa köer.

Föräldrarna vid barnens skola har i hög grad hållit varandra uppdaterade.

– Vi har haft en välfungerande och öppen kommunikation i klassvisa Whatsappgrupper. Vi har kunnat reagera mycket snabbare när det uppdagats fall och exponeringar.

Men även i de här grupperna spekuleras det om vilka regler som gäller. Dahlblom ser det som en följd av oklara besked från myndigheter.

– Många ringer rådgivningar för att be om råd. Med bättre kommunikation kunde man undvika den här belastningen.

Christina Dahlblom ser även en annan fördel med att öppet berätta om smitta för andra.

– Vi behöver komma ifrån stigmat som är förknippat med corona. Ju mer vi kommunicerar och bär ansvar, desto bättre kan vi hålla koll på det här.