Viktigt att sanera i strejkträsket

Då regionvalet nu undanstökats riktas politikernas blickar mot nästa riksdagsval. Ingredienserna i det politiska hopkoket förändras. Kritiken mot regeringens lånefinansiering och bävan inför återbetalningsfasen tilltar (se Torsten Fagerholm, HBL 28.1).

Hur åstadkomma den finansiella stabilitet som kunde bidra till en hanterlig och kontinuerlig minskning av lånebördan?

Bevarandet av välfärssamhället och framför allt det förestående praktiska genomförandet av hälsovårdsreformen förväntas öka kostnaderna såvida inte genomgripande rationalisering och effektivt trimmande av resurser och processer vidtas.

Är det då möjligt att skapa förutsättningar för ökade intäkter i den offentliga sektorns (staten, kommunerna) ekonomi?

Man kan förmoda att majoriteten av de politiska partierna är överens om att en ökning i sysselsättningsgraden är den effektivaste lösningen för att åstadkomma ett starkare kassaflöde genom rättvis och effektiv beskattning. Skäl att minnas att lönsamma företag och deras anställda står för en betydande del av de skatteintäkter med vilka välfärden och låneamorteringarna tryggas nu och i framtiden.

Är företagsklimatet i dagens Finland tillräckligt stimulerande för att grunda nya eller utvidga redan verkande företag? Vad behövs för att företag skall överleva och till och med växa och fortsätta betala skatt?

Nöjda kunder är en viktig tillgång. Kunden är nöjd då kvalitet och pris är konkurrenskraftiga och motsvarar förväntningarna. Kontinuitet och leveranssäkerhet är viktiga. För företaget är ett fortgående och vällöpande kundförhållande värdefullt och eftertraktat.

Flertalet finländska industri- och serviceföretag satsar i dag mycket på produktutveckling. De allt vidare internationella marknaderna kräver internationellt gångbara lösningar. Miljöhänsyn ställer höga nya krav på processer och produkter. Den för landet traditionellt betydelsefulla skogsindustrin genomgår en förändringsprocess där råvaran förädlas till nya produkter för att motsvara de nya marknads- och miljökraven.

Produktsortimentet är mångsidigare än tidigare.

När koncernen UPM helt följdriktigt strävar efter att anpassa löner och arbetstider utifrån de specialiserade verksamhetsområdenas behov och lönsamhet träder Pappersfacket fram med kravet på ett heltäckande och allmängiltigt arbetsavtal för den starkt diversifierade koncernen. Facket deklarerar ”så här har vi alltid gjort och det är det enda vi accepterar”.

Det styvnackade facket vägrar förstå företagens förändrade verksamhetsbetingelser. Bolagets ledning väljer följaktligen att eftersträva tillväxt i en i alla avseenden mer flexibel och kundnära omgivning (Rotterdam).

UPM-fallet har också lett till så kallade stödstrejker (bland annat stuvarna). Fackets ovilja att acceptera förändringar resulterar ofta i illegala strejker eller stödstrejker i branscher där slutna arbetsavtal fortfarande är i kraft.

Strejkrätten i ett avtalslöst skede är allmänt respekterad, men illegala och stödstrejker förorsakar svåra problem för de oförskyllt drabbade branscherna och de internationella kunder som förväntar sig överenskommen leveranssäkerhet och pålitlighet.

Enligt tillförlitliga källor upplevde Finland under tiden 1998–2018 i medeltal 123 strejker per år medan Sverige stod för åtta per år. Kanske det inte enbart är den svenska kronan som stött de svenska företagens internationella framgångar.

Den långsiktiga ekonomiska återhämtningen och skötseln av skuldbördan oroar samtliga seriösa partikanslier. Kan vi förvänta oss att den nuvarande regeringen eller en framtida dylik kunde uppvisa det kurage som kunde leda till ett nationellt förbud mot illegala och stödstrejker? De internationella kundgrupperna kan kanske acceptera ett avbrott i leveranserna, men om det verkar vara kutym kan reaktionen bli en helt annan.

Ett förbryllande stort antal folkvalda riksdagsledamöter tycks vara villiga att föreslå folkomröstning i knepiga fall då det politiska modet tryter. Det är följaktligen osannolikt att en regering, oberoende av dess politiska kulör, vågar famla i strejkträsket. Däremot kunde det med rättskänsla begåvade folket ha värdefulla ställningstaganden när det gäller den laglighet som borde råda på den för landets välstånd betydelsefulla arbetsmarknaden.

Lyssna till folket i detta fall! För eller emot lagstridiga strejker!