Efter Airiston helmi-härvan skärptes lagen – hittills har inga fastighetsaffärer stoppats

I två år har Finland krävt att alla icke-EU- och ESS-medborgares fastighetsaffärer ska godkännas av Försvarsministeriet. Hittills har alla fastighetsköp fått grönt ljus. Nu hoppas ministeriet på ökade befogenheter.

Fallet med Airiston Helmi skyndade på lagberedningen som skulle reglera utländska köpares möjligheter att på samma villkor som finländare köpa mark i landet.
1 059. Så många fastighetsköp har Försvarsministeriet godkänt sedan början av 2020. Det handlar om köp som gjorts av personer som inte har ett medborgarskap i EU-land eller ESS-område eller företag eller organisationer som har sitt säte utanför EU- och ESS-område. Det gäller också företag och organisationer som finns i EU- eller ESS-området men har minst 10 procent eller mera ägande utanför EU och ESS-området.
Försvarsministeriet har godkänt alla ansökningar.
Lagen har funnits sedan den 1 januari 2020. Den har snart två år på nacken och kom till i en tid när Airiston Helmi, gyllene EU-pass, dubbelt medborgarskap och ryska markköp diskuterades flitigt.
På begäran av riksdagens försvarsutskott har Försvarsministeriet utrett hur lagen fungerar. Rapporten överlämnades på tisdag.
Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml) har inte hunnit läsa rapporten när HBL ringer upp honom, men han känner till dess innehåll.
Han funderar på om man hade för bråttom i lagberedningen och om skrivningarna blev tillräckligt tydliga eller om lagen blev för slapp. Han hade förväntat sig att se en större effekt.
– Vi behövde snabbt få en effektiv lag som nu visat att det inte funnits någon störtflod av olämpliga affärer. Enligt den här rapporten har det inte funnits en enda olämplig affär. Eftersom vi lever i tider av hybridpåverkan ställer jag mig lite främmande till att det inte skulle ha funnits några problem, säger Kanerva och nämner till exempel bulvaner och personer med dubbelt medborgarskap.
Kanerva anser att det är viktigt att osakliga fastighetsköp stoppas direkt och inte efter att något har hänt.
– Om du förbereder en operation i en fastighet som du äger mot till exempel kärnan i vårt elnät har polisen väldigt svårt att göra något. Lagstiftningen måste vara förebyggande i det här fallet.
Ilkka Kanerva (Saml) är ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Vem köper, var, varför och varifrån kommer pengarna?

Majoriteten av ansökningarna har gjorts av privatpersoner, 888 stycken och 171 av företag och organisationer.
Ansökningarna kommer från personer som redan bor i Finland men som har medborgarskap i Ryssland, Ukraina, Kina, Förenta staterna, Schweiz, Storbritannien och Indien.
Fastigheterna som köpts är geografiskt jämnt fördelade, men det finns skillnader var olika nationaliteter köper.
Försvarsministeriet har också beviljat tillstånd till personer vars identitet man med hjälp av andra myndigheter inte kunnat säkerställa.
– Som myndighet borde vi förstås veta vem vi har att göra med. Men till exempel från konfliktområden kommer människor som inte haft möjlighet att ta med sina identitetshandlingar och som har ett främlingspass. Det har funnits ett 20-tal sådana fall.
Vad används fastigheterna till?
De flesta har köpt ett boende eller ett fritidsboende.
Hittills har det kommit fram några exempel där fastigheten helt uppenbart inte kan användas till det som står i ansökan. I de fallen har det ändå främst varit frågan om missförstånd och inte medvetna bedrägerier, säger Sallinen.
Varifrån kommer pengarna?
Försvarsministeriet vill också ha tydligare befogenheter att be om information om hur köpen finansieras. I dag frågar Försvarsministeriet ofta om finansieringen, men genom att få in frågan om ekonomi i lagtext skulle det inte komma som en överraskning för någon.
– Vår uppgift är inte, och kommer inte heller att vara, att stoppa ekonomisk brottslighet. Men vi kunde stötta Centralkriminalpolisen bättre för att stoppa grå ekonomi.

Nödvändig lag

Anu Sallinen, konsultativ tjänsteman på Försvarsministeriet, är nöjd med den nya lagen även om alla köp fått grönt ljus.
– Det är ett märkbart bättre läge än innan. I nästan 20 år granskade vi inte alls fastighetsköp som gjordes av personer med medborgarskap utanför EU- och ESS-området, säger Sallinen och syftar på tiden när Finland gick med i EU fram till 2020 då utlänningar fick köpa mark på samma villkor som finländare.
På frågan om vilket betyg (4-10) Sallinen skulle ge den nuvarande lagen svarar hon 9+.
– Den har visat sig vara väldigt nödvändig och välfungerande. Men i verkligheten kommer det alltid fall som lagstiftaren inte har kunnat förutse.
Lagen har gett de finländska myndigheterna en mycket bättre bild av vem som köper fastigheter, i vilka områden fastigheterna ligger och för vilka ändamål fastigheterna köps, säger hon.

Ni slår fast att lagen haft en förebyggande effekt på oegentligheter. Vad baserar ni det på?

– Vi har fått en del information från "fältet" om köp som har inhiberats när försäljaren berättat för köparen att Försvarsministeriet ska godkänna köpet. Fastighetsaffärer kan förstås återgå av flera skäl, men vi har trovärdiga uppgifter om att det skett för att köparen hade behövt ansöka om lov från oss.
Men läser man rapporten finns där också tydlig kritik.
I dag måste Försvarsministeriet kunna bevisa att fastighetsaffären utgör ett direkt hot mot Försvarsmakten, Gränsbevakningen och försörjningsberedskapen. Det är inte tillräckligt, anser Försvarsministeriet. I rapporten önskar man därför att affärer som direkt hotar den nationella säkerheten också kan stoppas.
Sallinen förklarar varför den nuvarande skrivningen inte är tillräcklig.
– Genom den kan vi kanske inte påverka fenomen som kan påverka den nationella säkerheten i landet. En hypotetisk tanke: En utländsk aktör, vars fastighet inte direkt äventyrar försvarsmakten, gränsbevakningen eller försörjningsberedskapen men som kunde ha verksamhet som äventyrar den inre säkerheten i landet. Vi vill förbereda oss mot det här.
– Det är inte ett stort problem i dag, men därför vill vi reagera i god tid innan det skapar problem.
Sallinen konstaterar att det funnits fall som Försvarsministeriet förmodligen hade granskat noggrannare om den nationella säkerheten hade nämnts i lagen.
– Vi försöker följa upp sådana fall tillsammans med andra myndigheter.
Det är inte ett stort problem i dag, men därför vill vi reagera i god tid innan det skapar problem.
Försvarsministeriet har också tangerat frågan om dubbelt medborgarskap. Sallinen konstaterar att frågan är svår eftersom en person med finländskt, EU- eller ESS-medborgarskap inte är skyldig att uppge vilka andra medborgarskap hen har.
Riksdagens försvarsutskott behandlar rapporten efter julledigheterna och ger ett utlåtande om den.
Läs mer:
När Pargasborna hamnade mitt i storpolitiken – Anna-Lena Lauren besökte sin hemstad
Alla artiklar om Airiston Helmi-härvan finner du här .

Ansökan ska innehålla

Namn på köparen och säljaren, kontaktuppgifter, personnummer, företagsnummer eller organisationsnummer.
Köparens samtliga medborgarskap eller hemort.
Fastighetsmäklaren eller ombudets namn och kontaktuppgifter.
Fastighetens adress och beteckning.
Fastighetens huvudsakliga användningsändamål och eventuella andra användningsändamål.
Om köparen är ett företag eller annan organisation ska man också redogöra för köparens ägarförhållanden. Köparen ska uppge både direkt och indirekt ägande som är betydande, samt hur stor deras ägarandel är och vilket inflytande de har.
ANDRA LÄSER