Föreningsaktiva inom Teater Alandica oroar sig för kollektiv bestraffning

När Ålands kulturminister Annika Hambrudd tog del av HBL:s granskning med anklagelser mot amatörföreningen Alandicas styrelseordförande Robert Liewendahl kallade hon till ett extrainsatt möte på tisdagen. Under mötet konstaterades att Liewendahl inte kommer beviljas mer ekonomiskt stöd om en ansökan kommer in i dagsläget.

Teaterföreningen Alandicas huvudscen finns inne på Alandica kultur och kongress i Mariehamn.
Jonas Forsbackajonas.forsbacka@hbl.fi
20.09.2022 19:25 UPPDATERAD 20.09.2022 19:31
När HBL ringer upp vid lunchtid på tisdagen har mötet just avslutats, och kulturminister Annika Hambrudd beskriver stämningen som konstruktiv. Sju personer deltog: bland andra Kristin Mattsson, specialsakkunnig i jämställdhet vid landskapsregeringen och kulturdelegationens ordförande Anita Husell-Karlström.
En fråga som diskuterades var behovet av ett visselblåsarsystem, vilket även dryftats tidigare. Det skulle gå ut på att fristående föreningar inom kultur- och idrottssektorn skulle tillsätta trygghetspersoner som föreningsaktiva kunde vända sig till om det förekommer olämpligt beteende.
– Vi konstaterade under mötet att vi måste jobba vidare på vem trygghetspersonerna i så fall ska informera till. Är det en fristående myndighet under landskapsregeringen, eller vem är rätt person att ta tag i eventuella problem, säger Hambrudd.

Kollektiv bestraffning oroar

Det var på söndagen den 18 september som HBL publicerade artikeln där sex anonyma personer berättade om hur Robert Liewendahl betett sig olämpligt. Då förnekade han alla anklagelser. Samma kväll meddelade Teater Alandicas styrelse att Liewendahl avgår som ordförande.
På måndag eftermiddag skickade han ut ett pressmeddelande där han bad om ursäkt för att ha ”kränkt ett antal människors integritet”.
Hambrudd konstaterar att flera föreningar redan under våren skaffade sig trygghetspersoner inom ramarna för Ålands Feministparaplys femåriga projekt ”Unga – Jämställd skola och fritid”, som finansierats av landskapsregeringen.
Då kopplades flera teaterföreningar samman med projektet – bland andra Teater Alandica – efter att 34 kvinnor gick ut med ett upprop mot sexuella trakasserier inom Teater Alandica.
Feministparaplyets projektanställda Jane Carlsson deltog under tisdagens möte.
– Det var positivt att höra om det arbete som dels pågår inom projektet, och dels inom Teater Alandica. Föreningen fortsätter jobba med att komma till rätta med det som skett inom teatern, säger Hambrudd som berättar att flera föreningsaktiva medlemmar tagit kontakt under de senaste dagarna.
– De är väldigt oroliga över om hela föreningen ska bli kollektivt bestraffade, även de som är oskyldiga.
Ålands kulturminister Annika Hambrudd (Åländsk center).

Inget stöd i dagsläget

Ålands kulturdelegation har stött Teater Alandica med 262 000 euro mellan åren 2012–2022. Hambrudd berättar att det under tisdagens möte konstaterats att föreningen kan få fortsatt stöd i framtiden, trots granskningen, men att delegationen sagt att man inte kommer bevilja Liewendahl mer ekonomiskt stöd om en ansökan kommer in i dagsläget.
Han har inte lämnat in några ansökningar till kulturdelegationen för tillfället.
Det är omöjligt att garantera att oegentligheter inte förekommer inom föreningar som tar emot stöd, säger Hambrudd.
– Kulturdelegationens resurser är för små för det. Den har inte ens en heltidstjänsteman som ska hantera alla ansökningar och följa upp att föreningarna har gjort det som de ska med de beviljade medlen.
Vi kan inte bara ställa krav utan måste också utbilda föreningarna.
Annika Hambrudd

Mer än vackra ord

Det har redan ett tag diskuterats att skärpa kriterierna för det så kallade Paf-stödet som föreningar från fritidssektorn kan ansöka om hos landskapsregeringen. Det är också en fråga som dök upp under tisdagens möte.
– Vi kommer att gå in för att förändra kriterierna. Jämställdhetspolicyer som i dag mest är vackra ord behöver bli jämställdhetsplaner som kan leda till konkreta analyser och åtgärder. Man behöver se över sin förening, identifiera risker och utreda hur man går till väga om sådana här situationer uppstår. Och om man inte har en jämställdhetsplan ska man inte beviljas medel, säger Hambrudd som menar att landskapsregeringen har ett viktigt ansvar att bära.
– Vi kan inte bara ställa krav utan måste också utbilda föreningarna. Det finns stora skillnader i kunskapsnivån inom olika föreningar när det kommer till kunskapen om vad sexuella trakasserier är, säger hon.

Stark tystnadskultur

I HBL:s granskning framkommer det att flera journalister försökt reda ut rykten om Robert Liewendahl även tidigare. Har du känt till anklagelserna?

– Inte mot Liewendahl, men jag kan väl säga att jag hörde flera rykten efter uppropet i våras. När dessa kvinnor hade modet och styrkan att berätta tänkte jag väl att nu kommer allt att komma upp till ytan. Men det gjorde det inte. Det visar kanske på hur stark tystnadskulturen är i de här frågorna. Det behövdes helt enkelt en journalist som grävde vidare, säger Hambrudd.
Feministparaplyets projekt går ut 2023, men Hambrudd säger att hon varit tydlig med att projektet behöver fortsätta i framtiden.
– Vissa delar behöver kanske revideras, men som jag ser det behöver vi förlänga projektet.

ANDRA LÄSER