Insändare: Bankerna har blivit en svordom i pensionärernas munnar

08.03.2023 18:19 UPPDATERAD 08.03.2023 18:48
Den ekonomiske experten på Nordnet, Martin Paasi, säger (HBL 13.2) att vi borde kräva mera av våra banker. Jag har väntat på kommentarer från andra ekonomer och politiker, men endast pensionären Per-Erik Johnsson (HBL 18.2) har hittills reagerat.
Det är ju så att vi pensionärer är tvungna att ha ett bankkonto i en privat bank efter det att Postbanken lade ner sin verksamhet. Våra pensioner betalas in och där ligger våra pengar. Det är sant att många pensionärer är tvungna att använda hela sin pension månadsvis och på kontot ligger endast små summor. Den totala summan av våra pensioner räknas dock i miljarder euro, som bankerna utnyttjar i sina investeringar, låneutgivning etcetera.
Bankerna tar nog ränta av låntagarna, men betalar inte åt kontoinnehavarna något. I stället har man hittat på att ta betalt för alla tjänster, kontohyra, avgift för varje papper som sänds ut och så vidare. Kontoinnehavaren kan inte längre lyfta pengar över disk i de flesta banker utan är tvungen att ha ett bankkort. Alla har inte råd att hålla sig med dator och andra kan inte ens använda mobiltelefonen för bankärenden.
Bankerna uppmanar folk att aktiespara, med små resurser är det inte så lätt, dessutom blev vi som hör till åldersklassen över 80 redan i folkskolan lärda att man skulle sätta in pengar på banken och få ränta för besparingarna. Dessa tider är naturligtvis förbi för årtionden sedan, men alla har inte hunnit följa med digitaliseringen, speciellt om man utfört arbeten där datorer inte använts. Trots att man har använt dator i arbetet är det svårt att följa utvecklingen efter pensionering. Programmen och kodsystemen utvecklas och ändras i snabb takt.
En del av pensionärernas pengar smälter bort på konton, om det funnits några besparingar från tiden i arbetslivet. Inflationen tar sitt, bankens avgifter dessutom hela tiden sin del. Däremot stiger räntorna på bostadslån, om någon ännu har sådana att betala efter pensionering.
Däremot har bankernas service till småsparare och pensionärer blivit allt sämre. Man kommer inte in i banken utan tidsbeställning. För att få telefonkontakt kan man få sitta 15–20 minuter i telefonkö. Sedan får man kanske tid i banken efter två veckor. Senast jag hade telefonkontakt med en bank och tryckte för betjäning på svenska svarade hen på engelska. Hen kunde inte svenska. Jag sade att jag nog klarar engelskan, men namnen på alla bankkoder och talesätt inom dagens bankvärld kan jag nog inte. Nå, jag fick ärendet ordnat, men tänk om en kund inte kan engelska. Det är kundservice. Bankerna har blivit något av en svordom i pensionärernas munnar.
Kan någon inom bankvärlden berätta varför utvecklingen gått den här vägen? Några banker har visserligen börjat betala en låg ränta på vissa sparkonton, men det är inte tillräckligt. Jag har förstått att bankerna klarat sig ganska bra den senaste tiden, trots pandemier och krig. Är det vi pensionärer som skall betala? Även ledande politiker borde uttala sig. Det är ju statsmakten som slopat Postbanken och tvingat pensionärerna att använda privata banker och bankkort. Ingenstans kan man få pensionen kontant i handen, bankautomaterna ger visserligen några sedlar i gången. Vissa butiker och kaféer tar inte ens emot kontanter. Skulle värdet på pensionen hålla bättre i sedlar under madrassen?
Sven-Erik Nylund, Vanda

ANDRA LÄSER