Bankvärlden fick skrämselhicka – det här är förkortningen på finansfolkets läppar

Det är upprörda känslor i finansbranschen efter att den schweiziska storbanken UBS köpte upp konkurrenten Credit Suisse. Inte på grund av att en anrik bank gick under, utan på grund av att det var aningslösa investerare som fick betala notan för kollapsen. 

Vanligtvis står aktieägarna lägst i rang när ett bolag säljs eller går i konkurs, men denna gång var det investerare av så kallade AT1-obligationer som fick se hela obligationsportföljen kastas i soporna. 

AT1-obligationer är en slags obligationer som de flesta banker har i sin balansräkning. Förkortningen står för ”Additional Tier 1” och är något av ett mellanting mellan aktier och skuldebrev. Bankerna säljer dessa obligationer för att öka sitt eget kapital och därmed uppfylla de regleringskrav som sätts på hur mycket kapital de måste ha i förhållande till sina risker.

Obligationerna skapades till följd av den förra stora finanskrisen 2008 som ett sätt att skydda skattebetalarna.

AT1-obligationer används som buffert om en bank hamnar i finansiellt trubbel. Om bankens kapital faller under en viss nivå, kan värdet på obligationen raderas. Då förlorar investerarna hela sin investering, precis som en aktieägare som äger aktier i ett bolag som går i konkurs.

Och häri ligger själva biffen. Investerarna blev blåsta av den schweiziska finansinspektionen, som beslöt att skriva ned AT1-obligationerna i Credit Suisse för att öka bankens kärnkapital och befria UBS från en tung obligationsbörda.

– Överraskningen i Credit Suisse-fallet var att aktierna inte skrevs ner, men att AT1 gjorde det. Någonstans i de monstruösa avtalsvillkoren lär det ha stått om denna tågordning, så därför är det troligtvis helt lagligt, säger Mika Leskinen, investeringschef på S-Banken.

Men fallet kommer att prövas i rätten. Inom EU skulle det inte ha varit tillåtet att göra på det här sättet. När det stod klart att AT1-obligationerna skulle nollas, var det några storbanker som erbjöd att köpa upp dem och planerar att stämma staten Schweiz.

– Bankernas jurister måste ha sett att det finns en chans att vinna över schweiziska staten. 

Det är främst institutionella investerare som har köpt dessa AT1-obligationer. Men också privatpersoner kan via högriskabla räntefonder ha ägt av de nu värdelösa obligationerna.

Matias Möttölä, fondanalytiker på Morningstar, har analyserat de finska fondernas innehav i Credit Suisse-obligationer. Enligt honom har finska fonder inte haft några stora innehav av AT1-obligationer från Credit Suisse. Det finns några undantag såsom Danske Invest Euro High Yield, Nordea Euro Yrityslaina Plus och Nordea Korkotuotto.

I rena pengar, alltså inte procentuellt av fondens totalvärde, har Nordea ägt mest av alla nordiska banker i sin fond European High Yield. Det är en fond med över tre miljarder euro i kapital som förvaltas av danska Capital Four. Enligt CNBC ägde fonden AT1-obligationer från Credit Suisse med ett nominellt värde på 81,5 miljoner dollar.

Markus Larsson, vd för fondbolaget Fondita, tror inte att AT1-obligationer i sig är det som har ställt till med problem i bankvärlden. Det är den extremt snabba ränteuppgången, från en lång period av nollränta till över 3 procent på bara ett år.

Man brukar säga att Fed höjer räntan tills någonting brister och nu visade sig en del banker vara känsligare för högre ränta än väntat. 

En bankkris är aldrig bra. Bankerna är själva blodomloppet i ekonomin, konstaterar Larsson.

– Jag tror att den långa perioden av nollräntor lett till ineffektiv kapitalallokering och för högt risktagande. Placerare som blankat bankaktier går in och eldar på problemen genom att sprida rykten. Ryktet om dåligt skötta banker sprider sig som leder till att förtroendet rasar. Ingen bank i världen klarar en bankflykt – om för många tar ut sina pengar samtidigt är spelet förlorat.

Enligt Finlands Banks uppgifter från januari 2023 har finländska investerare inga stora innehav av AT1-värdepapper från banker i euroområdet. Totalvärdet ligger på cirka 500 miljoner euro. De största grupperna av investerare i Finland är pensionsbolag och investeringsfonder.

En konsekvens av att marknaden överraskades av de värdelösa AT1-obligationerna från Credit Suisse är att alla andra bankers AT1:or sjönk i värde. 

– När värdet på dessa obligationer sjunker, ökar avkastningskravet för investerarna. De kräver en större riskpremie än tidigare. Det i sin tur innebär att banker får svårare att låna pengar genom sådana obligationer, säger Maija Järvenpää, sakkunnig på Finlands Bank. 

Hon påpekar ändå att situationen håller på att lugna ned sig. Investerarnas oro har minskat i takt med att andra länder har gett lugnande besked. Om någon bank utanför Schweiz skulle råka ut för liknande ekonomiska svårigheter som Credit Suisse skulle AT1-obligationer stå före aktieägare i kön.