Ett år till för Stoltenberg som Natochef

Under pågående kris och krig i Ukraina får Natochefen Jens Stoltenberg fortsatt förtroende i ett år till.Nato dubblar nu upp sin närvaro i östra Europa med fyra nya stridsgrupper på plats.

USA:s president Joe Biden och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till torsdagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Wiktor Nummelin/TT
Lars Larsson/TT
24.03.2022 16:56 UPPDATERAD 24.03.2022 17:13
"Hedrad av beslutet från Natoländernas stats- och regeringschefer om att förlänga min tid som generalsekreterare till den 30 september 2023", skriver Jens Stoltenberg på Twitter efter torsdagens extrainsatta Natotoppmöte i Bryssel.
"Vi står enade för att hålla vår allians stark och våra folk säkra, när vi står inför den största säkerhetskrisen på en generation", skriver Natochefen.
Då hade envisa uppgifter i flera timmar gjort gällande att en förlängning i princip var klar.

Riksbankschef

Stoltenberg skulle egentligen ha slutat den 30 september i år för att i stället ta över som riksbankschef hemma i Norge.
Trycket har dock varit hårt på honom att stanna ett tag till i Nato, dels med tanke på den pågående krisen, dels på grund av det ännu inte finns någon given ersättare.
Beslutet att stanna stöds av Norges regering.
"Jag skulle självfallet gärna sett att Jens Stoltenberg blir vår nästa centralbankschef, men vi står mitt i en dramatisk situation i Europa och har stor förståelse för att han prioriterat att fortsätta i den viktiga rollen han har i Nato", säger finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp) i ett pressmeddelande enligt nyhetsbyrån NTB.
Fortsättningen i Nato innebär att Stoltenberg avsäger sig bankarbetet. Ny riksbankschef blir nu i stället Ida Wolden Bache, som tidigare var vice centralbankschef och som suttit på chefsposten tills vidare, i väntan på Stoltenberg.

Fosforbomber

Inne på Nato-toppmötet fick ledarna bland annat lyssna på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, via länk.
– Förresten så användes fosforbomber i morse, sade Zelenskyj i Natotalet.
– Ryska fosforbomber. Än en gång dödades vuxna, än en gång dödades barn.
Han nämnde fosforbomberna även i sitt tal till Sveriges riksdag tidigare på dagen. Det är ett brandvapen som är förbjudet enligt ett protokoll som Sverige och många andra länder undertecknat. Förutom Ryssland har dock bland andra USA och Israel, som inte skrivit under protokollet, använt vapnet i modern tid.

Mer stöd

På sin presskonferens efter toppmötet berättar Stoltenberg om fortsatt starkt stöd för Ukraina.
Men än så länge finns det en gräns.
– Vi är fast beslutna att göra allt vi kan för att stödja Ukraina. Men samtidigt har vi ett ansvar att se till att konflikten inte blir ett fullskaligt krig mellan Nato och Ryssland. Därför är medlemmarna överens om att inte sätta in trupp på plats i Ukraina, säger Stoltenberg.
Bland det stöd som ska ges finns nu också skyddsutrustning för och utbildning i hur man hantera kemiska, biologiska och till och med nukleära attacker.
– Vi är oroliga. All användning av kemiska vapen kommer fullkomligt att ändra den här konflikten. Det kommer att få stora konsekvenser och vara extremt farlig, varnar Stoltenberg.

Stridsgrupper

Vid toppmötet gav Nato-ledarna klartecken till de fyra nya multinationella stridsgrupper som håller på att sättas upp i Bulgarien, Rumänien, Ungern och Slovakien.
Stridsgrupperna är av bataljonsstorlek, med upp mot 2 000 man vardera, och innebär att Nato dubblar upp sitt antal grupper i öst. Sedan tidigare finns liknande grupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Totalt har Nato enligt Stoltenberg "hundratusentals" soldater i förhöjd beredskap i Europa, inklusive 100 000 USA-soldater samt 40 000 under direkt Nato-kommando i främst östra Europa.
Stoltenberg hoppas även att länderna ska enas om att skynda på ökningarna av sina försvarsutgifter. Nato har sedan länge en maning till länderna om att lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvaret, vilket fortfarande bara ett fåtal av de 30 medlemmarna verkligen gör.
– Säkerheten kommer inte gratis, betonar Stoltenberg.

"Ett stort misstag"

På väg in till mötet fick Stoltenberg en rak fråga om hur han ser på Vladimir Putins mentala status – men det ville han inte spekulera i.
– President Putin har gjort ett stort misstag. Han har underskattat styrkan hos det ukrainska folket och möter därför större motstånd än vad de hade väntat sig, sade generalsekreteraren till presskåren på plats.
Samtidigt betonade han Natos styrka.
– Det här mötet bevisar vikten av att Nordamerika och Europa står tillsammans. Vi är den starkaste alliansen i världen. Och så länge vi står tillsammans är vi också säkra, säger Stoltenberg.

Toppmöten för Nato, G7 och EU innebär att vissa ledare träffar varandra extra flitigt i Bryssel under torsdagen. Så här ser konstellationerna ut:
* Tre länder är med i såväl Nato som G7 och EU: Tyskland, Frankrike och Italien.
* 18 länder är med i både Nato och EU, men inte G7: Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Kroatien, Slovenien, Bulgarien, Rumänien och Grekland.
* Sex länder är med i EU, men varken i Nato eller G7: Sverige, Finland, Österrike, Irland, Malta och Cypern.
* Tre länder är med i Nato och G7, men inte i EU: USA, Kanada och Storbritannien.
* Sex länder är med i Nato, men varken i EU eller G7: Turkiet, Norge, Island, Nordmakedonien, Albanien och Montenegro.
* Ett land är med i G7, men varken i EU eller Nato: Japan.
Fotnot: Därtill är USA:s president Joe Biden inbjuden som gäst vid EU-toppmötet. EU-ledarna Charles Michel och Ursula von der Leyen deltar dessutom i G7-mötet.

Jens Stoltenberg (född 1959) är generalsekreterare i militäralliansen Nato sedan 2014, då han ersatte danske Anders Fogh Rasmussen. Han är nu inne på sitt sista år som chef och lämnar posten vid månadsskiftet september/oktober för att i stället bli chef för den norska riksbanken.
Stoltenberg har sedan tidigare en lång politisk karriär bakom sig för socialdemokratiska Arbeiderpartiet i hemlandet Norge. Han var industri- och energiminister 1993-1996, finansminister 1996-1997 och statsminister i två omgångar: 2000-2001 och 2005-2013.
Stoltenbergs far Thorvald var dessutom försvars- och utrikesminister i flera omgångar. Hans syster Camilla är i sin tur chef för norska Folkehelseinstituttet (FHI).

ANDRA LÄSER