Sval Natodebatt på Åland – "Det förvånar mig lite"

Ett eventuellt finländskt Natomedlemskap har blivit en het potatis på fastlandet. På Åland är debatten desto svalare, men Staffan Bruuns krönika i fredagens upplaga av Ålandstidningen blottar olika uppfattningar av vad ett medlemskap skulle innebära för öarna.

Debatten om vad ett Natomedlemskap betyder för Åland har hittills gått på lågvarv. Landskapsregeringen har inte mycket att säga till om i utrikespolitiska frågor.
– Debatten om Nato går inte het på Åland. Det förvånar mig lite. Den finns, men är inte så livlig, i alla fall inte från politiker. Det finns några före detta politiker som diskuterar det på till exempel Facebook men från landskapsregeringen är det tyst.
Det säger Jonas Bladh, tidigare chefredaktör på Nya Åland och numera politikredaktör på Ålandstidningen.
Diskussionerna blommar ut ibland och ålänningar har naturligtvis en åsikt i frågan, enligt Bladh skiljer sig inte opinionen avsevärt mellan Åland och fastlandet. Han önskar sig ändå mer debatt i det säkerhetsläge vi nu befinner oss i.
– Det känns som att det är många delar som varit stilla under väldigt lång tid som nu är rörliga. Det är därför jag tycker att debatten om ett Natomedlemskap borde vara mycket mer omfattande här. Det är något man måste utreda, ålänningarna skulle kunna vara mycket mer proaktiva och vara experterna.
Hur det skulle bli med Ålands demilitarisering om Finland ansluter sig till Nato är miljonfrågan på den självstyrda, neutrala ögruppen. Journalisten och författaren Staffan Bruun gör sin uppfattning tydlig i krönikan "Dags att befästa Åland" (Ålandstidningen 4.3).
"Hur Finland i dagens läge ska kunna dribbla in sig i Nato utan att få en rasande Putin över sig är en verklig utmaning. Om det lyckas kan Finland som Natomedlem glömma Ålands demilitarisering. Ordet finns inte i Natogeneralernas vokabulär", skriver han och fortsätter:
"Blir Finland utanför finns ännu större orsak att befästa Åland. Putin har nu, enligt Sauli Niinistö, slitit av sig fredsmasken och visat sitt kalla krigsansikte. Det gäller att anpassa sig till den nya Putin."
Efter att Åland demilitariserades i mitten av 1800-talet har Åland befästs två gånger, under första och andra världskriget.

Är en befästning av Åland ett realistiskt alternativ för ålänningarna, Jonas Bladh?

– Nej, det skulle jag nog inte säga. De allra flesta tycker nog att demilitariseringen har fungerat bra och kommer fortsätta fungera bra. Jag kan inte minnas att jag sett en enda ålänning som hållit den åsikten i debatten. Man brukar förfasa sig över de utspelen som kommer med jämna mellanrum.

Kan förbli demilitariserat, trots Nato

Åsikterna om hur demilitariseringen ser ut under ett hypotetiskt finländskt Natomedlemskap går också isär. Men en lätt tanke att leka med är det inte.
– Jag har funderat på det här och har lite svårt att vara säker. Det är Frankrike, England och Ryssland som skrev under demilitariseringen av Åland efter Krimkriget 1856. Det är de första signatärmakterna så att säga. Om man tänker på Nato så är signatärmakterna England och Frankrike också Natomedlemmar, säger Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap.
Djupsunds slutsats blir att det inte är säkert att ett Natomedlemskap skulle ha en inverkan på demilitariseringen över huvud taget. Enligt honom främst eftersom den endast gäller i fredstid och i tid av "inte intensifierad konlikt".
– Det är inte bara direkt krig det behöver gälla utan också om det är stor risk för väpnade konflikter. Då gäller inte demilitarisering längre.
I fredstid skulle Finland fortsätta hålla Åland demilitariserat även om man är med i Nato, menar han. I tid av konflikt har Finland redan nu förbundit sig till att försvara Åland.
– Det skulle vara samma regelbok. Sedan är det annat vad ryssarna tycker om det. Vad de tycker om saker visar sig lite i nytt ljus när han har torkat sig där bak med alla internationella avtal.
Precis som Niinistö har rått alla finländare att göra, råder nu också Djupsund ålänningarna att hålla huvudet kallt. Även om Finland tar olika säkerhetspolitiska åtgärder behöver inget speciellt hända öarna, säger han. Men det är ofrånkomligt att Europa har förändrats den senaste veckan. Säkerhetsläget och definitioner på konflikter är inte ettor och nollor, utan kan eskalera i en sådan riktning att demilitariseringen måste ses över.

Är vi där redan nu?

– Inte ännu. Men den senaste Östersjögrejen då de skickade sina fartyg från Kolahalvön, inte är det jättelångt från något annat. Och nu med flygningarna över övningarna på Gotland. Bara några ytterligare steg så börjar man nog på vissa håll fråga om det här är fredstid eller om läget är så pass förändrat att man måste göra förändringar.

Ingen politisk debatt

Veronica Thörnroos, Ålands lantråd, säger att det inte pågår en politisk debatt. Precis som Bladh och Djupsund menar hon att debatten i allmänhet inte är desto vidare utbredd.
– Inte heller diskuteras demilitariseringen. Den hör till vårt naturliga dna, det är en del av vårt Åland, säger Thörnroos.
En stor orsak till att Natomedlemskap inte diskuteras inom åländsk politik är att landskapsregeringen inte har behörighet att göra det.
– Arbetsfördelningen är väldigt klar och tydlig. Utrikesministeriet ansvarar för all utrikespolitik så Åland har ingen egen behörighet i utrikespolitiken. I och med att vi inte har behörighet gör vi inte offentliga uttalanden om det. Vi får kontinuerlig information från Helsingfors och följer läget men har inte fattat några beslut.

Skulle Åland kunna förbereda sig på något sätt om Finland gick inför ett medlemskap?

– Om Finland går in för ett medlemskap är jag mycket säker på att den finländska ledningen är medveten om vad demilitariseringen innebär och vad det är för regelverk som styr den.
ANDRA LÄSER