Vad händer i stadshusen? De här frågorna är på tapeten i huvudstadsregionen

Simon Elo är hyfsat nöjd med Sannfinländarnas framgång i Esbo. Väljarstödet ger råg i ryggen när Elo kämpar vidare för ökad insyn i metrohärvan.

– Det är nu ganska klart att de som bygger i ett tidigt skede vetat att slutnotan är något helt annat än det man talade om i planeringsskedet. Någon bär ansvaret, och jag kan inte förstå att västmetrobolaget fortfarande håller inne med metroutredningen.

Det mest akuta är ändå att åtgärda alla mögelskolorna i Esbo.

– Det var ju en sak som också Timo Soini tog upp så sent som på valdagen. Han sade att fullmäktigegrupperna måste samlas genast efter valet för att diskutera en tilläggsbudget så att vi får ordning på problemet, säger Elo.

En tredje sak som även nya fullmäktige måste bekämpa är sysselsättningen bland högutbildade.

– Esbo hamnade i kläm när Nokia stupade.

Simon Elo kan inte se några radikala ändringar i Esbofullmäktiges sammansättning, men han tror att ”De gröna försöker göra Esbo grönare, hur det nu sedan ska gå till.”

– Och så har vi en nykomling, Liberalpartiet med ett mandat.

Mera samarbete med andra partier

SFP-dominansen är inte slut men den är försvagad. Vad betyder det för Grankulla?

Svenska folkpartiet har inte längre absolut majoritet i stadsfullmäktige. Partiet tappade två mandat och har således 16 av 35 platser. SFP kan inte längre ensamt driva igenom vilka beslut som helst.

– Samarbetet med de andra partierna intensifieras. Vi måste söka nya former, säger veteranpolitikern Finn Berg lugnt.

Enligt honom behöver även Grankulla skissa på strategipapper.

– Vi saknar en klar vision. Vilka är den framtida kommunens uppgifter? Vad finns kvar efter 2019 när den stora vårdreformen genomförs? Detta är helt väsentligt.

Annars så ska staden fortsätta att satsa på och utveckla framför allt skolorna.

– Grankulla är en anrik gammal stad, vi har precis firat 110 år, och om jag minns rätt grundades den första skolan ungefär samtidigt som staden. Nog säger det något om det som är viktigt hos oss, säger Finn Berg.

Grankulla är en rik stad men inte så rik att inte blicken skulle behövas riktas mot ekonomin, enligt Berg.

– Vi har olika byggprojekt, bland annat stadshuskvarteret som säkert ska diskuteras vidare.

Kommunens självbestämmanderätt – självständiga Garnkulla – är däremot något som inte bekymrar.

– Grankulla är och förblir självständigt, säger stadsstyrelsens ordförande Finn Berg.

”En bra stad för företagen”

Fortsatta satsningar på skolor och en pigg inställning till företagsamhet. Det är vad Tatu Rauhamäki önskar i Helsingfors.

Är det något som stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki vill att huvudstaden blir bättre på under nästa valperiod så är det inställningen till företag och företagsamhet.

– Förvaltningen är onödigt byråkratisk nu. Vi ska göra den smidigare, säger han.

En extra utmaning är att hela stadshuset och alla ämbetsverk genomgår en stor organisationsförändring. Borgmästarmodellen, ämbetsverk som slås ihop och så kallade supernämnder.

– Precis. Ingen vet hur det ska se ut och fungera, säger Rauhamäki.

Skolor och utbildning är en annan sak som stadens ska fortsätta att satsa på, menar han.

– Vi har landets bästa skolor och så ska det vara. Allt vi gör bygger på bra utbildning.

Det bekymrar Rauhamäki att den stora vårdreformen som gäller hela landet fortfarande är under arbete.

– Vi vet inte vilka effekterna på Helsingfors blir. Slutresultatet påverkar hur som helst stadens skatteintäkter.

Tatu Rauhamäki torde fortsätta som stadsstyrelsens ordförande tills nya fullmäktige börjar arbeta i juni. Efter fyra perioder i stadshuset räckte hans väljarstöd lite överraskande enbart till en suppleantplats.

– Tja, vi får se hur det går. Jag och Jan Vapaavuori har liknande profiler, sade Rauhamäki till HBL dagen innan valdagen.

Fortsätter på internationell linje

Vanda är inte längre regionens mest skuldsatta – det är en sak som gör Antti Lindtman glad.

Vanda kämpade länge med dålig ekonomi. Nu är ekonomin i balans och staden har lyckats korta av på stora skulder.

– Nu är det Esbo som är mest skuldsatt, säger Antti Lindtman.

Det är framför allt investeringar i ringbanan och Ring III som ökat skuldbördan i Vanda. Småningom finns mera pengar för annat.

Det som gör Antti Lindtman genuint glad är att så många kandidater med invandrarbakgrund gjorde ett bra val i Vanda.

– Bara i SDP:s fullmäktigegrupp har vi nu fyra medlemmar med invandrarbakgrund. Vanda är en internationell stad.

Vanda är fortsättningsvis den enda staden i huvudstadsregionen där sossarna regerar. SDP har 18 mandat, Samlingspartiet 17.

– Nu är vi störst både i procent av väljarstödet och mätt i mandat.

I övrigt gäller det att kavla upp ärmarna, granska siffrorna och precis som i Esbo börja göra något åt mögelskadade skolfastigheter. Lindtmans mål är att skolorna i Vanda ska vara bland de bästa i Finland.

– Ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning för oss. Det är mycket som står eller stupar med hur vi handskas med detta i Vanda. Staden måste ta tag i saken, säger Antti Lindtman.

En tredje sak som han vill lyfta fram är äldreomsorgen.

– Vi kan bättra oss och vi kan bättra på mycket.