Regeringen ger tummen upp – men inga löften

Regeringen ger tummen upp för arbetsmarknadsparternas uppgörelse. Paketet med tvångslagarna läggs permanent på hyllan, lovar statsministern – men håller fortfarande inne med de aviserade skattesänkningarna.

Nöjd trio. Arbets- och justitieminister Jari Lindström, statsminister Juha Sipilä och finansminister Alexander Stubb beskrev uppgörelsen som historisk.
Jenny Bäck
02.03.2016 18:35 UPPDATERAD 02.03.2016 20:30
Efter sju sorger och åtta bedrövelser tog det så kallade samhällsfördraget ett stort knyck närmare målet. Tidigare i veckan meddelade arbetsmarknadsparterna att de kommit överens om en lösning, och på onsdag kväll var det dags för tack och ryggdunk i regeringen. Över tio månader har armbrytningen räckt, med flera timeouts emellan.
– Det här är helt klart min bästa dag som statsminister. Går allt i lås kommer vi att få fatt Sverige och ta oss förbi Tyskland, sade Juha Sipilä (C) då regeringen presenterade sin ståndpunkt på onsdag kväll.
I överenskommelsen ingår bland annat 24 timmar längre årsarbetstid, en sänkning av semesterpengen för offentligt anställda och en överföring av en del av arbetsgivarens pensions- och arbetslöshetsavgifter på arbetstagaren. Totalt räknar man med att effekterna på arbetskraftens enhetskostnader motsvarar en sänkning på ungefär 4 procent, då regeringens mål var 5 procent.
Enligt Finansminsteriets beräkningar skulle sysselsättningen förbättras med ungefär 35 000 nya jobb, enligt organisationernas beräkningar till och med 45 000.
– Det här motsvarar hela en tredjedel av regeringens mål om att skapa 110 000 nya arbetsplatser och höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Sysselsättningen kommer att stiga. Det här är ett historiskt beslut, säger Sipilä.
– Vinnaren är den arbetslöse som får jobb. 35 000 nya jobb är ett stort steg mot målet. Nu får vi hoppas att det finns höga ambitioner att förverkliga de lokala avtalen, säger arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf).

Inga löften

Några skattesänkningar lovar regeringen ändå inte i det här skedet. Effekten på den offentliga ekonomin beräknas vara 600 miljoner, att jämföra med målet på två miljarder. Här är de lokala avtalen i nyckelposition.
– Om de lokala avtalen förverkligas kommer vi att överväga skattesänkningar. Men det handlar om en helhetsbedömning. I juni kommer vi att göra en första utvärdering av hur de här möjligheterna tagits med i kollektivavtalen, och under regeringens halvtidsgranskning nästa år görs en andra bedömning, säger finansminister Alexander Stubb.
Regeringen vill också se en lönemodell där exportindustrin i framtiden skulle bestämma storleken på löneförhöjningarna.
Regeringen har utlovat skattesänkningar för en miljard euro förutsatt att vissa villkor uppfylls. Dem får löntagarna ändå vänta på. Listan på villkorade tilläggsåtgärder för 1,5 miljarder som regeringen hotat ta till om åtgärderna inte biter – den med nedskärningar i bland annat barnbidrag, arbetslöshetsunderstöd, läkarersättningar och alterneringsledighet – ligger ändå nu stadigt på is, försäkrar statsministern.
– Det finns goda möjligheter att vi kan avstå också från tilläggsåtgärderna, säger Sipilä.
Arbetsmarknadsorganisationerna hade ställt som villkor att tilläggsåtgärderna slopas och skattesänkningarna genomförs.
Än är överenskommelsen ändå inte i land. EK har krävt att alla branscher ska vara med, men åtminstone transportfacket AKT har ställt sig kritiskt. Fackcentralen FFC:s styrelse fattar sitt beslut på måndag. Ordföranden Lauri Lyly säger till FNB att regeringens ja till fördraget klargör situationen för FFC:s del. Han tycker att regeringen nu agerar i rätt ordning då det planerade åtstramningspaketet slopas först.
– Men skattelättnaderna tycks inte bli av, tolkar Lyly regeringens formuleringar.
Akademikercentralen Akava är nöjd med att regeringen stöder arbetsmarknadsorganisationernas överenskommelse.
– Förtroendet mellan de olika arbetsmarknadsorganisationerna samt mellan organisationerna och regeringen har ökat, säger ordförande Sture Fjäder i ett pressmeddelande.
På Finlands Näringsliv, EK, lovar man hålla fast vid fördraget, men vd Jyri Häkämies säger till FNB att han är besviken över att det inte ges några löften om skattesänkningar.
Efter att centralorganisationerna godkänt överenskommelsen inleds branschvisa avtalsförhandlingar som ska vara klara under våren. Efter det kommer organisationerna och regeringen att bedöma utfallet, och först därefter kan fördraget träda i kraft.

ANDRA LÄSER