Holmström i HBL: Bankunion ska sätta stopp för öppen kredit

En bankunion som har stora likheter med de amerikanska delstaterna. Det är Bengt Holmströms lösning på krisen i Europa. Den borde kunna förverkligas snabbt, säger professorn och tycker att situationen är ljusare än på länge.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i HBL den 24.8 2012. Vi återpublicerar den med anledning av att Bengt Holmström fått årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Den form som den ekonomiska krisen i Europa tagit kunde ingen ha förutspått. Det är Bengt Holmström, professor vid Massachusetts Institute of Technology, snabb att medge. Det vi däremot kan göra är att lära oss av det som hänt. Holmström själv har länge förespråkat en bankunion.
De tankarna luftade han redan i januari då han föreläste vid Aalto-universitetet i Helsingfors och åtta månader senare tror han ännu starkare på den utvecklingen.
– Jag är glad över att inställningen i Europa har förändrats radikalt. Tanken på en bankunion är inte ny men nu har den blivit accepterad och de allra flesta verkar vara inne på samma linje, säger Holmström, som är på ett kort besök i Finland.
Att nämna delstaterna i USA som ett exempel på en fungerande ekonomisk ­modell var ännu för ett år sedan impopulärt. Men attityderna har förändrats, och framför allt ansvarsfördelningen är något som också EU-ledarna är överens om att måste vara klar och omöjlig att kringgå.
Det är just ansvarsfrågan som Holmström ringar in som pudelns kärna.
– Det mest väsentliga med en bankunion, eller om man hellre vill kalla det federal modell, är att notan stängs. Det ska inte längre gå att idka utpressning om att hela euroområdet faller om ett problemland inte får det understöd det behöver. Om reglerna är annorlunda finns det inga katastrofala följer i ett sånt scenario och hotet är inte längre trovärdigt.
I somras lade en arbetsgrupp med bland andra Herman Rompey, ordförande för europeiska rådet, fram ett förslag där den grundläggande idén var en bankunion.

Dumpa inte Grekland

I går diskuterade Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande möjligheten att Grekland skulle få tilläggstid för att genomföra alla de överenskomna sparåtgärderna.
Holmström anser att Grekland trots allt genomfört många svåra reformer och att man inte nått alla uppställda mål delvis beror på att programmet är så ambitiöst.
Att Grekland i det här skedet skulle lämna eurozonen ser professorn som ett dåligt alternativ.
– Det är en märklig tidpunkt att diskutera ett sådant alternativ då vi för första gången på länge har en trovärdig plan. Spelbrickorna har ändrats och vi har nu en plan som ibland underskattas. Det handlar om en helhet som jag inte skulle röra.
Holmström delar in de åtgärder som väntar EU i kortsiktiga och långsiktiga lösningar. I den kortsiktiga spelar Europeiska Centralbanken, ECB, en stor roll.
– Det är uppenbart att marknaden tror på Mario Draghi i och med att räntorna kommit ner.
Den långsiktiga planen är den federala modellen. Det är tydligt att Holmstöm känner tilltro till att en bankunion blir av och han tror inte heller att den behöver ta oändligt lång tid att genomföra.
– Det finns en vision. Jag är mera optimistisk till tidtabellen än många andra och tror att den kan gå snabbt. Det behöver inte alls handla om tidsperioder som tio eller ens fem år.

Konkurrenskraft väsentlig

EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn var tidigare i veckan inne på samma linje vad beträffar långsiktigheten då han talade på ambassadörsdagarna.
– Vi måste definiera vår gemensamma syn på den ekonomiska unionen och på valutaunionen i ett långsiktigt perspektiv. Det är nödvändigt för att övertyga såväl medborgarna som investerarna om att euron har en framtid, sade Rehn.
När det gäller Finlands roll i EU och landets näringsliv tycker Holmström att Finland klarat krisen bra.
Ett varningens finger höjer han ändå.
– Det mest oroväckande är att arbetskraftens pris gått upp. Finland var ett av få länder där det här hände också i fjol. Den linjen är oroväckande eftersom den leder till att konkurrenskraften går förlorad.

Bengt Holmström

BENGT HOLMSTRÖM
Professor i ekonomi vid Massachusetts Institute of Technology, tidigare på Yale University.
Doktorerade vid Stanford University.
Sitter i Aalto-universitetets styrelse och i styrelsen för Näringslivets Delegation EVA. Tidigare styrelsemedlem i Nokia.
ANDRA LÄSER