Utbytbara elbatterier i bilar troligen inte miljövänligare än fastmonterade batterier

Exemplet med batteribyte är det inget nytt. Teslas första modeller hade den egenskapen men det blev ingen succé fastän bytet gick snabbare än att fylla tanken på en bil med fossilt bränsle.

När det gäller hybrid håller jag med Henrik Immonen (HBL Debatt 14.3), man får en bil med ett mindre batteri som med tiden degraderas och så har man en bränslemotor som också kräver underhåll. Det blir alltså inget vinn-vinn-förhållande.
När det gäller elbilar får man både nya och lätt begagnade elbilar med en räckvidd på 150-300 km för 15 000/20 000-40 000 euro, beroende på bil och batteristorlek.
Laddning av elbilar uppfattas för många icke användare som ett problem, då man är van vid att köra tanken tom och därefter vika in till bensinstationen och fylla på. Med elbil laddar man den under natten och har alltid full tank. Snabbladdare (CCS) är bara för tillfällen då man kör längre än vad batteriet räcker till och behöver snabbt fortsätta resan.
Kör man 50-100 km per dag behöver man ladda 10-20 kW (15-30 kW vid kyla) per natt. Från ett vanligt vägguttag med 10 amperes säkring kan en portabel nödladdare ge dryga 2 kW per timme. Det tar då cirka 5-15 timmar att ladda upp batteriet. Installerar man en super schuko klarar man sig med 3-10 timmars laddning per natt.
Immonen pläderar för 3 x 16 ampere (11 kW) men det är overkill för husbolag och elbilsägare, då de flesta nuvarande elbilar bara kan ta emot runt 6,6 kW.
Då husbolag installerar laddboxar åt elbilsägare kan de med fördel begränsa effekten till 6,6 kW samt lägga till en lastfördelare, då kan husbolagets nuvarande säkringar eventuellt räcka till, och vill de riktigt snåla sänker de laddhastigheten till 3 kW.
Om vi ser på det kinesiska exemplet med batteribyte är det inget nytt. Teslas första modeller hade den egenskapen men det blev ingen succé fastän bytet gick snabbare än att fylla tanken på en bil med fossilt bränsle. I Sverige har åtminstone Renault Zoe sålts utan batteri (batteriet har man fått hyra), men inte heller det har blivit någon succé.
Men är det verkligen miljövänligare och bättre med det kinesiska systemet? Troligtvis inte, för det kräver fler batterier än det finns bilar. Det krävs också att batterierna är standardiserade för annars behövs det ännu fler på lager.
Ifall någon är helt utan laddmöjlighet finns det en massa publika laddare som kan ge ut 22 kW ifall bilens laddare kan ta emot laddströmmen, för tillfället är det ett fåtal bilar som kan utnyttja hela kapaciteten, några kommer upp till halva men de flesta kan bara ta emot 6,6 kW i timmen. Här vore det bra med ett direktiv om att bilarna ska ha en 22 kW:s laddare.
För dem som inte är insatta i elbilarnas laddningsmöjligheter kan jag berätta att det finns ännu en tredje möjlighet, CCS-snabbladdning, då pratar vi om 50 kW upp till 350 kW:s laddare, de fungerar med likström och strömmen går rakt in i batteriet. Laddningshastigheten beror också här på batteriets kondition med mera, även om man väljer den snabbaste laddaren betyder det inte att man får laddarens maximala laddhastighet.

Kurt Lindholm,

Karis

ANDRA LÄSER