Israel: Vi bombar för att få lugn

Israel går till attack "för att få till ett totalt, långsiktigt lugn". Det säger landets försvarsminister, efter frenetiska anfall och motanfall som krävt över 50 liv, huvudsakligen palestinska.

Israelisk militär på plats i Lod.
Raketavlossningarna från Gaza är så många och når så långt att offensiven beskrivs som aldrig tidigare skådad. Men även Israels flyganfall är ovanligt intensiva.
– Armén kommer att fortsätta attackera för att för att få till ett totalt, långsiktigt lugn, säger försvarsminister Benny Gantz till journalister i Ashkelon, en av de israeliska städer som är mål för palestinsk raketeld.
– Endast då kommer vi att kunna diskutera vapenvila.
När armétalesmannen Jonathan Conricus tidigare fick en fråga om huruvida det stämmer att palestinska Hamas börjar bli intresserat av eldupphör blev svaret:
– Jag tror inte mina befälhavare känner till det, eller är speciellt intresserade.

1 000 raketer

Terrorstämplade Hamas, islamiströrelsen som styr Gazaremsan, säger att fler än 300 raketer har avfyrats mot Israel. Den israeliska militären svarar att deras angrepp kommer som svar – och att Israel har räknat till fler än 1 000 raketer, som främst ska ha avfyrats av Hamas och Islamiska jihad.
Sedan i måndags rapporteras över 50 dödsoffer, och hundratals skadade. Ungefär 90 procent av dödsoffren finns på den palestinska sidan.
"Sluta skjut omedelbart", vädjar FN:s Mellanösternsändebud, norrmannen Tor Wennesland. "Vi är på väg mot fullskaligt krig".
Materialet till raketerna smugglas in i Gaza, och tekniken har uppenbarligen förfinats. Tidigare har beskjutningen oftast inte nått längre än de mindre israeliska samhällena närmast Gaza, som Sderot med 20 000 invånare några kilometer öster om det palestinska området.

"Stora smällar"

Men denna vecka har veritabla raketregn rapporterats först från Ashkelon, någon mil norr om Gaza, Ashdod norr därom, och sedan storstaden Tel Aviv ungefär fem mil norr om Gaza stad.
Haim Roy Ben Shlomo, som bor i Ramat Gan i östra Tel Aviv, beskriver skräcken då Hamasraketerna haglade.
– Det var läskigt, säger han till nyhetsbyrån AFP.
– Vi hörde ett antal stora smällar, boomar, över våra huvuden.
I norra Gaza dödades fem medlemmar i samma familj i en israelisk flygräd. 14-årige Ibrahim säger att hans två kusiner höll på att fylla jutesäckar när bomberna slog ned.
– Vi skrattade och hade kul, och plötsligt började de bomba oss. Plötsligt fattade allt eld, säger han gråtande till AFP.
– Varför lämnade de mig kvar? Jag hade också kunnat dö som martyr.

Vems lag?

Bakgrunden till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah menar att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem. Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar – i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? Eller ännu längre tillbaka?
Och vems lag är det som ska gälla? I processen åberopas, ofta förgäves, dokument från bland annat Ottomanska riket – som tidigare styrde området – med många decennier på nacken.
Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Civila offer

I stället har alltså maktkampen fortsatt med det många palestinier kallar väpnat motstånd och israeler terror, när raketer avfyras från den stängda Gazaremsan in i Israel. Avfyrningsramperna finns ofta i tätbebyggda områden, vilket gör risken mycket hög för civila offer när Israel svarar med flygattacker.
Samtidigt sprider sig motsättningarna även inom Israel, i synnerhet i etniskt blandade städer. Premiärminister Benjamin Netanyahu har utlyst undantagstillstånd i Lod, där oroligheter skylls på stadens arabiska minoritet. I ett uttalande säger Netanyahu att förstärkningar har skickats både till Lod och andra städer med stora minoriteter.
Undantagstillståndet kommer dagen efter det att en israelisk arab – alltså en palestinier med israeliskt medborgarskap – uppges ha dödats i Lod, en liten stad mellan Tel Aviv och Jerusalem. Under natten till onsdagen dödades också en man och hans dotter i staden, då bilen de satt i träffades av en raket avfyrad från Gaza, enligt israeliska polisen.

Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.
Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.
Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.
När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer arealer än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.
Sedan dess har Israel, både genom flera krig och med stark uppbackning från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat mer landområden.
Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.
ANDRA LÄSER