Analys: Är det cyniskt att (låtsas) vara snäll?

Alla som lever i överflöd vill väl visa medmänsklighet, men hur ska vi rikta gåvan rätt? Vad är rationell välgörenhet, vad är förnuftigt bistånd? Vågar vi ställa krav på välgörenheten – och löper denna inställning risk att slå tillbaka mot sitt eget syfte?

Samuel Bankman-Fried basade för den nyss kollapsade kryptobörsen FTX. Han utgav sig för att vara en varm förespråkare av effektiv altruism, en matematiskt styrd form av välgörenhet.
KrönikaTorsten Fagerholmtorsten.fagerholm@hbl.fi
10.12.2022 07:01 UPPDATERAD 10.12.2022 09:13
Sam Bankman-Fried betraktades som en guldgosse. Världens yngsta miljardär är numera luspank, men hyllades alldeles nyss som ”kryptokungen”. Genom att bygga ett virtuellt casino skapade han sig en sagolik – imaginär – förmögenhet, och lovade att en vacker dag skänka bort merparten.
Nyligen kom det fram att Bankman-Fried i själva verket ägnade sin tid åt att blåsa otaliga investerare. Nu misstänks ett luftslott i klass med Enron, Theranos och Madoff – kombinerat.
Vi navigerar alla i en etiskt utmanande verklighet. Fattig såväl som rik kan falla pladask för modeflugor som krypto, eller för så kallad effektiv altruism. Bankman-Fried var en varm förespråkare av just effektiv altruism. Inom denna trendfilosofi vill man optimera ”godhet” med hjälp av matematiska uträkningar.

ANDRA LÄSER