Kan jordbävningarna påverka Finlands Natoprocess? Så här svarar experten

De följande veckorna utvisar vilken effekt den turkiske presidentens hantering av jordbävningarna kommer att ha på Natoprocessen, bedömer äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet.

Toni Alaranta, äldre forskare på Utrikespolitiska institutet och expert på Turkiet säger att kritiska röster höjts mot Erdogans regering efter jordskalvet.
Anna Korkmananna.korkman@hbl.fi
08.02.2023 05:01 UPPDATERAD 08.02.2023 08:52
Gränsområdet mellan Turkiet och Syrien har skakats av katastrofala jordbävningar som krävt uppemot 8 000 liv. Dödssiffran fortsätter stiga.
Läs också: Sökandet efter skalvoffer fortsätter
Folket i Turkiet har uttryckt ett visst missnöje över president Recep Tayyip Erdogans hantering av jordbävningarna, menar äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet. Han forskar i bland annat Turkiets inrikes- och utrikespolitik.
– Medborgarna kritiserar den turkiska regeringen för att armén inte har mobiliserats i räddningsarbetet, trots att Turkiet har enorma militära resurser.
På Twitter sprids nu inlägg där man hänvisar till att storleken på budgeten som tillägnas det turkiske religionsministeriet är massiv i jämförelse med de ekonomiska resurser som läggs på räddningsverksamheten i Turkiet.
– Om den här sortens kritik ökar bland folket och riktas mot Erdogan, så kan det bli ofördelaktigt för hans del och något han är tvungen att reagera på, säger Alaranta.

Kan jordbävningarna ha en inverkan på Finlands och Sveriges Natoprocess?

– Min uppfattning är att det för närvarande inte har någon inverkan på Finlands och Sveriges Natoprocesser.
– Men de turkiska medborgarna kritiserar nu regeringen för att räddningsarbetet inte riktigt har lyckats. Om vi om en vecka befinner oss i en situation där kritiken allt mer riktas mot Erdogan och det blir en stor inrikespolitisk fråga så kan jag föreställa mig att det på något sätt kunde återspeglas i Natofrågan.

Turkiska hjälpinsatser svårt att nå Syrien

Speciellt utmanande är räddningsarbetet i katastrofområdet i det konfliktdrabbade Syrien.
Minst 1600 har dödats av skalven i Syrien och räddningsarbetare vittnar om att sjukvården, som redan är hårt ansträngd i området, nu överväldigas av antalet skadade. På grund av det pågående inbördeskriget i landet är det svårare att få bekräftade uppgifter om antalet döda och skadade i landet.
Syrien är belagt med omfattande ekonomiska sanktioner vilket begränsar möjligheterna att utföra räddningsinsatser. I norra Syrien är det olika myndighetsaktörer som styr och hanterar situationen i sina respektive kontrollerade områden.
I de kurdiskt styrda områdena i Syrien ansvarar kurderna för räddningsinsatserna.
– I de områden som upprätthålls av de syriska militära oppositionsgrupperna som stöds av Turkiet, är det förmodligen svårare att genomföra räddningsarbetet än på den turkiska sidan.

ANDRA LÄSER