Parkinsonpatienter ges frisk avföring – forskare hoppas på lindrade symtom

Sista veckan i april sprutade läkare i Helsingfors en frisk människas avföring i en person med Parkinsons sjukdom. Om ett år vet man mer om vad behandlingen kan ha för effekt.

Tarmhälsans betydelse för personer med Parkinsons sjukdom blir allt bättre kartlagd. Nu undersöks tarmmikrobernas betydelse för sjukdomssymtomen.
01.05.2021 18:15 UPPDATERAD 02.05.2021 10:40
Djurförsök indikerar att friska personers tarmmikrober kunde bromsa sjukdomen hos Parkinsonpatienter. Specialistläkaren i neurologi Filip Scheperjans vid Helsingfors universitetssjukhus har varit kopplingen mellan tarm och hjärna på spåren i flera år. Nu är han och hans forskarkolleger intresserade av vad som händer med patienternas mående och symtom om deras tarmmiljö ändras genom en avföringstransplantation.
Kopplingen mellan tarmen och hjärnan tänder både patienter och forskare. Med en pitch på tre minuter i den inhemska tävlingen Neuro Pitch i december 2020 drog Filip Scheperjans in 30 000 euro i forskningspengar till den aktuella transplantationsstudien.
– Det blir intressant att se vad som sker. Djurförsök pekar på att man kan få patologiska förändringar i det centrala nervsystemet genom att ändra tarmmikrobernas sammansättning – och den vägen få symtomlindring för patienterna. Man kan förvänta sig förändringar på flera områden, som i kognition, minne, humör och rörlighet. Vi får se vad som händer, säger han.
Nyligen tog Scheperjans med kolleger fram ett snabbtest som kan visa vilka patienter som har en tarm med avvikande mikrobiom.

Du har tidigare misstänkt att hela sjukdomen kan ha sitt upphov i tarmen. Tänker du fortfarande så?

– Ja, det gör jag. Fast i dag tänker vi att sjukdomen delar upp sig i två subtyper, en som kan ha sin start i tarmsystemet och en som kan starta i hjärnan. När sjukdomen framskrider har båda typerna effekt på nervsystemet i hela kroppen, men i början av förloppet kan man tänka sig att se vilken typ det handlar om.

Neurologisk sjukdom

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom.
Symtomen varierar, men sjukdomen kan göra musklerna stela, få kroppen att skaka i vila, påverka balansen och till exempel försvåra talet när ansiktsmusklerna påverkas.
Tarmproblem är vanliga hos Parkinsonpatienter. Åtta av tio har något slags bekymmer med tarmarna och var fjärde har en tarmbakteriesammansättning som avviker från den hos friska personer.
I den aktuella studien deltar 48 patienter. Alla har sjukdomen, men hälften får en avföringstransplantation och hälften behandlas med placebo. Intresserade patienter har anmält sig från flera orter.
För att ändra bakteriemiljön i patientens tarm sprutas frisk avföring in där tjocktarmen börjar samtidigt som patienten undersöks med koloskopi, som är en kameraundersökning av tjocktarmen. Transplantationerna görs under 2021 och forskningsresultat väntas i slutet av 2022. Preliminära resultat kommer forskarna att ha redan efter sex månader, men patienterna följs upp i ett år.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo och, Tammerfors samt Päijänne-Tavastlands centralsjukhus och Helsingfors universitet.
Läs också:
Tarmens koppling till hjärnan får i gång årets unga neurolog
Ny finsk studie: Rikligt antibiotikabruk ökar risken för Parkinsons sjukdom

ANDRA LÄSER