Anna-Maja Henriksson efter Li Anderssons nej om studentsvenskan: Klockorna borde ringa nu

Undervisningsminister Li Andersson har låtit meddela att hon inte kommer arbeta för en obligatorisk studentsvenska. Tråkigt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Nu måste man ta den här stora bilden på allvar. Vi måste klara av att vidta åtgärder och fatta beslut som svänger skutan och trenden, säger Sfp:s ordförande.

De andra partiernas inställning att frivilligheten skulle leda till något positivt var önsketänkande och det har inte inträffat, säger Anna-Maja Henriksson.
Undervisningsminister Li Anderssons (VF) beslut om att låta bli att arbeta för att det andra inhemska språket blir obligatoriskt i studentexamen igen får justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) att sucka.
– Jag tycker det är jättetråkigt och trist. Det är klart att för mig har det varit viktigt att vi förhåller oss med lika stort allvar till alla skrivelser i regeringsprogrammet. Till den här delen är jag inte nöjd med hur Undervisnings- och kulturministeriet har agerat.
I regeringsprogrammet som lades fram 2019 står det att "regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen".
Enligt Henriksson var Li Anderssons beslut ändå väntat, efter HBL-intervjun som undervisningsministern gav i slutet av mars, där hon konstaterar att studentsvenskan i praktiken blir en fråga för nästa regering.
Li Andersson motiverar sitt beslut med att hon oroar sig för gymnasieelevernas välmående efter coronapandemin och studentexamensreformen. I och med reformen ska eleverna skriva fem ämnen i stället för fyra i studentexamen. Enligt Andersson skulle en ny reform till bli för mycket för gymnasieeleverna.
Det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen år 2005. Sedan dess har antalet som skriver svenskan stadigt sjunkit. Under de senaste tio åren har antalet halverats och i våras anmälde sig drygt 6 500 personer till studentprovet i svenska.
Anna-Maja Henriksson oroar sig för att inte alla inom regeringen ser hur dramatisk förändringen är.
– I praktiken har det ju gått så som Svenska folkpartiet befarade 2004, när det från de övriga partiernas håll bedyrades att frivilligheten ökar intresset. Det har ju gått precis tvärtom och det var det vi varnade för.
– Nu borde klockorna ringa. De andra partiernas inställning att frivilligheten skulle leda till något positivt var önsketänkande och det har inte inträffat.
Reformen som gjorde de inhemska språken frivilliga i studentexamen har haft tydliga följder på samhället i stort, menar Henriksson.
– Konkreta exempel ser man i Språkbarometern där man mäter finlandssvenskarnas upplevelser av hur servicen fungerar. Där ser man att vi har stora utmaningar och då handlar det om allt från polisen till sjukvården och nödcentralerna, särskilt i huvudstadsregionen.
Därtill har det världspolitiska läget ändrats så att det nordiska samarbetet är ännu viktigare. Då skulle det gälla att arbeta för att språkkunskaperna i svenska i Finland blir bättre, inte tvärtom, menar Henriksson.
– Nu måste man ta den här stora bilden på allvar. Vi måste klara av att vidta åtgärder och fatta beslut som svänger skutan och trenden, så att fler motiveras att skriva svenskan i studentskrivningarna.

Är det här en prestigeförlust för SFP?

– Det är en förlust för hela Finland. Dessvärre visar det här också att SFP är ganska ensamt i regeringen om att driva den här frågan.
De två ministrarna Henriksson och Andersson har fört en "bra dialog" kring att stärka undervisningen i svenska i de finska skolorna. En annan punkt i regeringsprogrammet säger nämligen att "det ska så snabbt som möjligt utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket".
– Eftersom undervisningsministern nu har tagit den här ställningen så är det klart att jag kommer att kräva att regeringen fattar beslut om att stärka det andra inhemska i den grundläggande utbildningen, det vill säga att vi får fler timmar undervisning i svenska i den finska skolan, säger Henriksson.
Dessutom anser hon att poängsättningen ska ses över så att gymnasieeleverna som skriver det andra inhemska språket i studentexamen får fler poäng i antagningen till universitet och högskolor.
Reformen som tidigarelade undervisningen i svenska till årskurs sex var bra, men problematisk på så sätt att den inte ökade på helhetsantalet undervisningstimmar i svenska, enligt justitieministern.
– Det här programmet har jag diskuterat med undervisningsminister Li Andersson och jag upplever att vi har haft en bra dialog kring det och till den delen vill jag ännu tro att vi kommer överens.
– Men det är klart att när det gäller det här med studentexamen har jag känt mig mycket ensam.
Läs också: Fortsatt fall för svenskan i studentskrivningarna
ANDRA LÄSER