Silva Mertsola: Konservatism är inte liberalismens motpol

Efter riksdagsvalet 2019 uppgav över hälften i åldersgruppen 18-30 år  att valkompasserna påverkade deras röstningsbeslut. De som utformar valkompasserna besitter således påtaglig politisk makt; de påverkar såväl valresultatet som samhällets uppfattning av vilka motsättningar som är relevanta i politiken.

Valkompasserna gestaltar allt som oftast det politiska landskapet som ett spektrum med två dimensioner. På x-axeln placeras kandidater och partier på en höger-vänster-skala enligt deras syn på finanspolitiska frågor. På y-axeln placeras de enligt deras opinioner i så kallade värdefrågor på en skala vars motpoler är ”liberal” och ”konservativ”.

Motsättningen mellan ”liberal” och ”konservativ” är således väsentlig i porträtteringen av finsk politik. Exempelvis brukar Samlingspartiet påstås vara splittrat i två falanger: de liberala och de konservativa. I denna tudelning ses liberaler ofta som ”de goda” som kämpar för mänskliga rättigheter och minoriteter. ”Konservativ” har däremot blivit ett skällsord som ofta förknippas med allt det onda: klimatförnekelse, rasism och manschauvinism.