Hårt arbete ska löna sig även för medelmåttor

Studentexamensnämnden förstår i sin arrogans inte grundläggande fakta i dagens värld: matematiken är inte den lilla snobbelitens privilegium.

02.04.2019 05:53
Förra tisdagen skrevs studentprovet i matematik. För merparten av skribenterna var provet i lång matematik en total chock. Enligt Yles enkät, som besvarades av över 6 000 personer (nästan 12 000 abiturienter skrev provet), upplevde 22 procent provet som svårt och 65 procent som alldeles för svårt. Detta är sammanlagt 87 procent. En censor från studentexamensnämnden konstaterade i en nätintervju att provet inte får vara för lätt. Det var det verkligen inte.
Under åtminstone de senaste 20 åren har provet inte varit lika svårt. Inte heller 1976, när jag skrev provet. Årets prov krävde i själva verket ganska lite matematisk kunskap, det var mest av typen "intelligenstest”. Samma censor konstaterade också att studentexamensnämnden har 20 färdigt gjorda prov för kommande provtillfällen, tydligen uppgjorda i samma anda: prov för blivande matematiker som representerar högst ett par procent av skribenterna. Medelmåttorna, de med 7 eller 8 i medeltal, har tydligen ingenting här att göra. De ska tryckas ner, få itutat i sig att de inte duger till något, i äktfinsk tradition. Långa matematiken ska för merparten av gymnasisterna vara ett lidande, ett nödvändigt ont som man känner sig tvungen att utstå för att det är det enda saliggörande ämnet som kan ge massor med poäng för fortsatta studiemöjligheter.
Studentexamensnämnden förstår i sin arrogans inte grundläggande fakta i dagens värld: matematiken är inte den lilla snobbelitens privilegium, den är ett intressant, fascinerande ämne som även medelmåttor har rätt och möjlighet att prestera hyfsade resultat i. Finland har inte råd att döda intresset för matematik hos över 80 procent av de som deltar i provet.
Eftersom studentexamensnämnden är en diktatorisk institution, som anser sig ha rätten att avgöra unga människors framtid, är tiden mogen för alternativa prestationsutvärderingar. Våra unga bör få möjligheten till en positiv upplevelse av matematiken, att se glädjen och nyttan av den i fortsatta studier, i arbetslivet och privatlivet, och få uppleva att hårt arbete lönar sig, även för icke-genier.

Henrik Nordström

lärare, medelmåttornas vän, Raseborg

ANDRA LÄSER