ANNONS

Kostnaderna rasade i och med husbolagets energirenovering

Ett höghus från 1960-talet i Drumsö i Helsingfors värmdes tidigare upp med fjärrvärme. Nu används en kombination av värmeåtervinning av frånluft, jordvärme och solenergi. Flera andra husbolag i området funderar nu också på att göra likadant.

Annons
Som en del av energirenoveringen installerade man solpaneler på taket, berättar Vesa Tarvainen.
Grundrenoveringen av uppvärmningssystemet i ett över 50-år gammalt huset innebär oundvikligen utgifter för aktieägarna. Å andra sidan är det också ett utmärkt tillfälle att uppdatera husets teknik så att det sparar pengar och miljön.
”Det var dags att byta ut ventilationens utsugningsfläktar och fjärrvärmens värmeväxlare”, berättar styrelseordförande Vesa Tarvainen om projektets utgångsläge.
Huset som byggdes år 1969 har ursprungligen värmts upp med olja. Nu är tegelskorstenen ett minne från det förflutna. Tidigare flödade brandgaserna ut ur den mot himlen, nu flödar värmen som tagits tillvara ur frånluften längs skorstenens sida tillbaka till värmedistributionsrummet.
På taket visar Tarvainen två splitternya värmeåtervinningsmaskiner.
”Det här är en mycket smartare lösning än att blåsa ut den uppvärmda frånluften mot himlen”, säger Tarvainen.
Under sommarhalvåret räcker enbart frånluftens spillvärme till att värma upp huset och bruksvattnet. När vädret blir kallare får man mera värme ur jordvärmebrunnarna på gården.
Som en del av energirenoveringen installerade man också solpaneler på taket. En betydande del av produktionen från dem går till elförbrukningen i värmepumpen som dök upp i värmedistributionsrummet.
”På sommaren har solenergi räckt även till invånarna. Systemet fungerar och producerar bra”, berättar Vesa Tarvainen.
Vi kikar ännu in i husets värmedistributionsrum, som är fullt av splitterny teknik. Rör transporterar värmen som samlats in från jorden och taket till värmepumpen. Växelriktaren som monterats på väggen omvandlar likströmmen som samlats upp av solpanelerna till växelström som kan användas i huset.
Energirenoveringen på Enåsvägen fick fart av husbolagets klubbverksamhet samt på HRM:s kurs Klimatinfo, i vilken Vesa Tarvainen deltog hösten 2019.
”Det kändes mycket tryggare att inleda energirenoveringen efter att man på kursen fått en helhetsuppfattning om vad vi egentligen håller på att göra”, berättar Tarvainen och rekommenderar att andra också deltar i energiexpertkursen.

Jordvärme ersatte fjärrvärme

Invånarna märkte inte ens att huset hade kopplats bort från fjärrvärmenätet. Tarvainen berättar att ursprungligen var det meningen att hålla kvar fjärrvärmen som en värmekälla under de kalla månaderna vid sidan av värmeåtervinningen.
”Det skulle dock ha förutsatt förnyandet av en dyr värmeväxlare, och fjärrvärmens grundavgifter skulle ha skenat iväg som förut.”
Alla tre leverantörer som valts ut till slutrakan av energirenoveringen rekommenderade också jordvärme istället för fjärrvärme.
När offerterna kommit in gjorde Vesa Tarvainen en jämförelseberäkning över besparingarna under deras livscykel. Smart Heating var inte billigast i fråga om initiala investeringskostnader, men en livscykelanalys avslöjade att det var det mest ekonomiska alternativet.
I utgångsläget var den årliga uppvärmningsräkningen för husbolaget med 24 bostäder cirka 30 000 euro. Efter att det nya energisystemet togs i bruk har kostnaderna sjunkit med 65 procent jämfört med tidigare. Mängden energi som köps in utifrån har alltså rasat, då värmen tas ur frånluften och jorden. Dessutom har husets totala behov av energi minskat tack vare optimeringen av uppvärmningen.
Nuläget på energimarknaderna medför osäkerhet för alla, men när man köper in mindre energi till husbolaget, är effekten av prisökningen mindre. Systemet, framför allt värmepumpen, drivs dock med el och elpriset kan variera inom den närmaste framtiden.
”Fastän priset på fjärrvärme har stigit ännnu kraftigare [än elpriset] betalar vi fortfarande för varenda kilowatt som vi köper utifrån”, betonar Tarvainen och fortsätter: ”Därför är det viktigt att vårt uppvärmningssystem är optimerat, och att vi i husbolaget ser till att inte använda värmeenergi i onödan, även om vi nu producerar den effektivt.”
”Till detta hör förstås också fönster-, fasad- och balkongrenoveringar, vilka för sin del redan tidigare hade förbättrat husbolagets energihushållning”, understryker Tarvainen.
Ett plus utöver besparingarna är också att modern teknik är kompakt. I samband med renoveringen fick man avskiljt ett eget litet mötesrum åt styrelsen i värmedistributionsrummet.
Tekniken i värmedistributionsrummet förnyades helt. Värmepumpen utnyttjar solenergi och förädlar den insamlade värmen till radiatornätet. 

På bolagsstämman avgör förtroendet

Ett väl förberett projekt var lätt att presentera för bolagsstämman. Tidigare tak- och fasadrenoveringar samt förnyandet av gården hade gått smidigt.
”Aktieägarna hade ett sådant förtroende att om styrelsen presenterar något, kan det inte vara någon dålig sak”, berättar Tarvainen.
Invånarna hade också bekymmer, som till exempel om värmen räcker till.
”Vi gick ännu skilt igenom, att bostäderna går att värma upp även när det är smällkallt ute”.
När den extra bolagsstämman visade grönt ljus åt projektet kom vi igång.

Projektets finansiering och förverkligande intresserar

Investeringar i jordvärme i höghus är inte längre särskilt sällsynta: Tjänsteleverantörerna är kompetenta och husbolagen delar god praxis sinsemellan.
”Vi har också haft besök av styrelserepresentanter från flera hus som velat bekanta sig med vad vi har gjort”, berättar Vesa Tarvainen.
Han reder också ofta ut projektets finansiering åt intresserade husbolag: ”Vårt bolag tog ett vanligt banklån, som avbetalas uteslutande med skötselvederlag. Vi tog ett sådant lån där vederlaget förblev oförändrat.”
I de preliminära beräkningarna var återbetalningstiden 15 år, men tack vare ARA:s energiunderstöd kan aktieägarna dra nytta av kostnadsbesparingarna till fullo mycket snabbare än så.
”Ett sådant hus som vårt kan få högst 4 000 euro per bostad i ARA-bidrag. Vi fick i stort sett det maximala”, säger Vesa Tarvainen glatt.
Tekniken i värmedistributionsrummet förnyades helt. Värmepumpen utnyttjar solenergi och förädlar den insamlade värmen till radiatornätet.

Energibildning och egen övervakare

Många husbolag från 1960–70-talen funderar som bäst på hur man kan förbättra energieffektiviteten. Vilka är Tarvainens råd? Han rekommenderar att man först skaffar sig lite bildning i husteknik: ”Inte hade vår styrelse heller tidigare någon ingående kunskap om hur ett hus värms upp eller hur luften ventileras.”
Nuförtiden pratar Tarvainen om ventilation och olika uppvärmningssystem i höghus som en utbildad expert inom området. ”Energiexpertkursen var en bra utgångspunkt för det”, tipsar han.
Anställningen av en övervakare för husbolagets energirenovering som granskar tekniken och utarbetar övervakningsanteckningar har också visat sig vara god praxis.
”Under tidigare renoveringar har vi märkt att det lönar sig, trots att det kostar några tusenlappar”, konstaterar Vesa Tarvainen.
Efter att ha fått grundläggande bildning har inte projektets initiativtagare tyckt att energirenoveringen varit svår: ”Det här har varit ett överraskande tydligt projekt.”
Läs mer om energirenoveringen
hel.fi/energirenovering.