Ukrainas kulturarv hotas av kriget - "Att förstöra är ett sätt att försöka skriva om historien"

Sju världsarv, minnesmärken, konst och museer. Ukrainas kulturarv hotas av Rysslands krig mot landet. – Kulturarvsinstitutionerna är oerhört viktiga att stå upp för nu, säger riksantikvarie Joakim Malmström.

Museipersonal arbetar med att rädda samlingarna vid Andrey Sheptytsky-museet i Lviv.
FN-organisationen Unesco anser att sju kulturmiljöer i Ukraina är så viktiga att de har utsetts till världsarv. Ett av dem är Sofiakatedralen i huvudstaden Kiev – en kyrka som grundades på 1000-talet.
Andra kulturarv som hotas av kriget är Babij Jar, en minnesplats över Förintelsen som ligger i utkanten av Kiev, som redan skadats av bomber, samt Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev.
Sveriges riksantikvarie Joakim Malmström lyfter även fram de vikingagravar som finns i Ukraina som ett exempel på varför det är så viktigt att skydda kulturarvet i krigstider.
– Kulturarvet handlar om förståelse för vilka vi är som människor och för vår historia. Det handlar om samhörighet och identitet inom ett land, men också om samhörighet i ett världssamfund. Vikingagravarna i Kiev skiljer sig inte från vikingagravarna i Birka i Sverige och där ser man hur samhällen och historia vävs samman, säger han.

Surrealistiskt

Den senaste veckan har Malmström haft daglig telefonkontakt med Fedir Androshchuk, chef för just Nationalmuseet i Kiev. Där, liksom på andra museer runtom i Ukraina, pågår just nu ett intensivt arbete med att packa ned, säkra och skydda samlingarna samtidigt som kriget pågår.
Malmström beskriver det som "oerhört surrealistiskt" att höra sin kollega i andra änden av luren.
– Här sitter jag i Sverige och får i väg barnen till skolan medan han sitter i Kiev i brinnande krig, säger han och fortsätter:
– Läget är oerhört spänt. Men hela det ukrainska folket visar ju en imponerande försvarsvilja och han är inget undantag. Han gör allt han kan utifrån sin roll och sin position, och han konstaterar att hans jobb nu är att skydda museet på alla sätt han kan.
Museipersonal arbetar med att rädda samlingarna vid Andrey Sheptytsky-museet i Lviv.
Förra veckan startade Riksantikvarieämbetet tillsammans med en rad museer en insamling för att hjälpa till att rädda kulturhistoriska platser i Ukraina och för att säkra situationen för personal på plats. Insamlingen är just nu uppe i nästan 400 000 kronor, men mer finns att göra, enligt Joakim Malmström:
– Ukraina vill att vi ska se till att omvärlden ser vad som händer, hålla trycket uppe, och det gör vi nu på alla sätt vi kan. Vi håller hela tiden löpande kontakt med våra kollegor i Ukraina för att höra vad vi kan göra och vilka behov som finns. Men det är också viktigt för Ukraina att visa att landet ändå fungerar, att kulturministeriet också har en egen dialog och samordning med sina museer, säger han.

Skriva om historien

Enligt Mattias Legnér, professor i kulturvård vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, varierar Ukrainas kulturarv i olika delar av landet, bland annat på grund av dess långa historia.
– Området ned mot Svarta havet har varit kulturområde under väldigt lång tid. Där finns till exempel världsarvet Chersonesos på Krim, som går tillbaka till 400-talet före Kristus, säger han.
Att just kulturarv och kulturmiljöer blir måltavlor i krig har bland annat att göra med att angriparen vill skriva om historien, säger Mattias Legnér.
– Att förstöra är ett sätt att försöka skriva om historien och ta kontroll över ett territorium, inte bara med vapen utan genom att skapa en helt ny beskrivning av områdets historia och kultur.

Dyrt och tidskrävande

Men vad händer då med de kulturarv som faktiskt förstörs i krig? Är de borta för alltid? Enligt Mattias Legnér pågår en internationell diskussion om huruvida det är försvarbart att rekonstruera det som har förstörts. Frågan fick nytt bränsle efter konflikten i Syrien och Irak, då till exempel museer och antika ruiner förstördes.
I vissa fall bygger man upp kulturarv på traditionellt sätt, men det är ofta både tidskrävande och mycket kostsamt.
– Det kan vara möjligt när det handlar om ett enda objekt som är väldigt betydelsefullt för ett lands historia, men är väldigt svårt att göra i ett krigshärjat land där resurserna måste gå till andra saker som att ge människor tak över huvudet, mat, och hjälp på andra sätt, säger han.

Ukrainas världsarv

Sofiakatedralen, Kiev.
Ärkeängeln Sankt Mikaels kyrka, Uzhok, Den Helige Andens ankomstkyrka, Potelych, Heliga Trefaldighetskyrkan, Zhovkva, Sankt Görans kyrka, Drohobych, Sankt Dmytros kyrka, Matkiv, Den Helige Andens ankomstkyrka, Rohatyn, Jungfru Maria födelsekyrka, Nyzhniy Verbizh, Vår Herres himmelsfärds kyrka, Yasynia.
Chersonesos, Sevastopol.
Struves meridianbåge‎.
Bokurskogarna, Karpaterna.
Bukovinska och Dalmatiska metropoliters residens, Tjernivtsi.
Gamla staden i Lviv.
Källa: Unesco

ANDRA LÄSER