Kritik mot matematikens tyngd i urvalet till högskolor: "Alltför dominant", säger undervisningsministern till Yle

Undervisningsminister Jussi Saramo är orolig för att gymnasieelever läser lång matematik mot sin vilja för att komma in på högskolorna, rapporterar Yle.

Undervisningsminister Jussi Saramo (VF) anser att ämnet lång matematik blivit alltför dominerande i betygsurvalet till högskolorna, enligt Yle. Arkivbild.
SPT
13.05.2021 06:00 UPPDATERAD 13.05.2021 07:16
Undervisningsminister Jussi Saramo (VF) säger i en intervju för Yle att studentexamensbetyget för lång matematik har fått alltför stor betydelse i studerandeurvalet till högskolorna. Det här är andra året då högskolorna tillämpar de nya urvalskriterierna, där en del av studerandena väljs utifrån studentexamensbetyget utan att de behöver delta i urvalsprov.
SPT har försökt nå Saramo, men trots upprepade löften har han inte svarat.
–  Jag förstår att matematik och fysik är viktigt. Jag är trots det orolig för att kunnandet i historia och samhällslära minskar, säger Saramo till Yle.
Trots det nya systemet med betygsurval är det fortfarande möjligt att bli invald också på det gamla sättet, det vill säga genom urvalsprov.
Saramo tycker att betoningen i betygsurvalet borde skifta beroende på vad man vill studera. Det skulle underlätta för studerande som inte är intresserade av matematiska och naturvetenskapliga ämnen.
–  Det vore till allas fördel. När man söker till en högskola borde man ha större nytta av att ha studerat ämnet i fråga i gymnasiet, säger Saramo till Yle.
Den nuvarande situationen har, enligt Saramo, lett till att vissa gymnasieelever studerar lång matematik mot sin vilja. Samtidigt lämnar de bort ämnen som eventuellt vore mer relevanta med tanke på deras intresseområden och begåvning.
Saramo är ändå inte ansvarig minister för högskolorna. Högskolorna ligger på forsknings- och kulturminister Annika Saarikkos (C) bord. Däremot ansvarar Saramo för gymnasierna.
Betygsurvalsreformen genomfördes av Juha Sipiläs regering.
Läs också: Krönika: Lång matematik har för hög status i Finland

Alla kan inte matte

Språklärarförbundet i Finland (Sukol) har varit och är fortfarande kritiskt till regeringen Sipiläs urvalsreform. Enligt förbundet har reformen lett till vad man befarat sedan början.
–  Vi har hela tiden framhävt att betygsurvalet är misslyckat. Det sattes ihop på väldigt kort tid. Den första versionen är inte nödvändigtvis den bästa, säger förbundets ordförande Outi Vilkuna.
Poängsättningen i betygsurvalet bygger på antalet gymnasiekurser i ett visst ämne. Lång matematik har flest obligatoriska kurser och kräver därmed mest arbete. Det som betygsurvalet inte beaktar är hur nödvändigt ämnet är med tanke på fortsatta studier.
–  Är det verkligen så att lång matematik behövs i alla studier? Kanske det skulle räcka med kort matematik?
Vilkuna anser att det är absolut nödvändigt att ändra på betygsurvalet med tanke på finländarnas språkkunskaper. Finländarnas språkkunskaper har blivit sämre en längre tid och det har blivit allt svårare att hitta språkkunnig arbetskraft.
–  Skolornas språkutbud har betydelse för hur eleverna placerar sig på arbetsmarknaden. På de områden där föräldrarna förstår att kräva riklig språkundervisning har barnen bättre sysselsättningschanser i framtiden.
Hon anser att den negativa utvecklingen måste stoppas innan det är för sent. Att bygga upp språkundervisningen från början är väldigt svårt.
Vilkuna anser inte att goda språkkunskaper kan ersättas av artificiell intelligens, även om den gjort stora framsteg som översättare under de senaste åren.
–  Språk handlar om mer än att lägga orden i rätt ordning. Kommunikation handlar också om kulturella kunskaper och hur man agerar i ett främmande samhälle. Det här är något som artificiell intelligens inte klarar av, säger Vilkuna.
Läs också: Alarmerande ras för främmande språk i studentexamen

Frågan utreds

På Finlands universitetsrektorers råd (Unifi) är man mer reserverad. Ordförande för vice rektorernas grupp, Aalto-universitets vice rektor Petri Suomala säger att man är färdig att se över systemet sedan då det finns forskning om den.
–  Universiteten och vicerektorerna för undervisning har förbundit sig till betygsurvalet, men vi har konstaterat att modellerna bör ses över när forskning ansamlas, säger Suomala.
Den nuvarande modellen lanserades våren 2020 och gäller till våren 2024. Undervisnings- och kulturministeriet beställde en utredning kring hur modellen kan utvecklas i december 2019.
Utredningen genomförs av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT), och blir klar nästa år.
–  Frågan är viktig, men eventuella ändringar måste bygga på ett så brett material som möjligt. Utredningen och dess slutrapport är ett viktigt verktyg för att stöda den övervägningen, säger Suomala.

ANDRA LÄSER