Nora Grotenfelt: Varför integreras inte ukrainska barn på svenska?

De finska skolorna i Helsingfors trappar upp på antalet klasser med undervisning för dem som inte kan grunderna i finska, och det beror på kriget i Ukraina. Men flera lokalpolitiker tycker att fler ukrainska barn kunde integreras på svenska.

Nora Grotenfelt
Mängden barn som behöver integrationstjänster på svenska i Helsingfors är väldigt liten. Det här inverkar negativt på kvaliteten på tjänsterna, framgår av en motion till stadsfullmäktige av ledamoten Nora Grotenfelt (SFP).
Enligt sektorn för fostran och utbildning kunde tjänsterna organiseras och utvecklas bättre om behovet gäller en större mängd barn.
"Nu skulle det finnas ett utmärkt tillfälle för förändring. Vi undertecknade önskar att barn från Ukraina i hög grad skulle integreras i det svenskspråkiga skolsystemet", skriver Grotenfelt och 18 andra som undertecknat motionen.
Hon fortsätter:
"Genom att utveckla integrationstjänster på svenska skulle också barn i svenskspråkiga skolor få möjligheten att bredda sin världsbild och finslipa sina sociala färdigheter."
I höst väntas det finnas 600 barn i Helsingfors finska skolor som varken kan grunden i finska eller svenska, skriver Helsingin Sanomat.
För att svara på det här ökar staden rejält på antalet klasser med förberedande undervisning. Vanligtvis tar den ett år och ger färdigheter för att börja grundskolan.
Den här undervisningen kan antingen ordnas skilt i en egen klass eller så att en elev i en vanlig klass får stöd.
I maj beslöt den finska sektionen vid fostran- och utbildningsnämnden om att skapa förberedande klasser i 35 finska skolor.
Orsaken är kriget i Ukraina. Något beslut för svenska skolor har inte fattats ännu.

"Svenska stort språk i Norden"

Tjänstemännen medger att det varit krävande att utveckla tjänsterna för ett litet antal barn.
"Men vi har trots det tagit följande kliv framåt: vi har skapat en svenskspråkig integrationsstig och ökat resurserna för undervisningen av svenska som andra språk samt för den förberedande undervisningen på alla nivåer i den mån det varit möjligt", skriver de.
På staden menar man att integration antingen på finska eller svenska presenteras som ett likvärdigt alternativ för de flyktingar som kommer från Ukraina. Det samma gäller de tjänster som finns inom fostran och utbildning.
Helsingfors har också tryckt upp material på många språk som stödjer nyinflyttade familjer att låta barnen integreras i svenskspråkiga daghem och skolor.
Arbis ordnar grundkurser i svenska 3-4 gånger per läsår. Staden ordnar även integrationskurser som innehåller bland annat möjlighet att bygga ett nätverk inom den svenskspråkiga befolkningen.
Vidare skriver tjänstemännen att det är väsentligt att de statliga myndigheterna berättar för nyanlända om att det går att integreras på svenska.
"Information och kunnande om möjligheten att integreras på svenska måste också på ett brett plan spridas till stadens egna tjänster och till myndighetsverksamheten. Det skulle också vara viktigt att lyfta fram fördelen med den svenskspråkiga integrationen, bland annat att svenska är ett stort språk i Norden", skriver de.
Fostrans- och utbildningsnämnden behandlade Grotenfelts motion den här veckan.
Läs mer: Svenskfinland har mycket att vinna på en lyckad integrering på svenska
ANDRA LÄSER