Orbán: Inget genombrott om migration

Argumenten slipas och pennorna vässas när EU-parlamentet och medlemsländerna nu inleder kampen om framtidens asylsystem. Ungern blir återigen ett nyckelland – och tycks fortsatt hålla emot.

Flyktingar i ett tillfälligt läger i nordöstra Lesbos i Grekland. Arkivbild.

EU-kommissionens två förslagsläggare, Ylva Johansson och Margaritis Schinas, kom till EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) på torsdagen för att presentera sina planer.

Återigen trycks på önskemålet om en snar lösning.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán på besök i Bryssel.

– Vi vet att vi inte har byggt ett nytt Parthenon. Det är här inte något perfekt tempel. Men vi vet att förslaget sätter parametrarna för en potentiell kompromiss, säger grekiske Schinas.

I EU-parlamentet kan han och Johansson räkna med ett ganska stabilt stöd från de tre majoritetsgrupperna: konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE. Visserligen finns motstånd mot både det ena och det andra i förslagen – men önskan om en uppgörelse väger minst lika tungt.

– Det enda andra alternativet vi har är att fortsätta med den nuvarande situationen. Och att behålla det oförändrat är oacceptabelt, säger nederländska liberalen Sophie in 't Veld.

Nederländska liberalen Sophie in 't Veld uppmanar sina kollegor i EU-parlamentet att samlas kring en ny gemensam asyl- och migrationspolitik. Arkivbild.

Utanför EU?

Den stora striden kommer i stället att föras med och bland EU:s medlemsländer. Nuvarande ordförandelandet Tyskland och dess konservative inrikesminister Horst Seehofer är visserligen optimistisk och talar om en "god grund" med hopp om att kunna förhandla fram en överenskommelse i princip under hösten.

De länder som blockerade EU-kommissionens gamla förslag tycks dock föga imponerande – inte minst Ungern, som vägrat acceptera en obligatorisk omfördelning av asylsökande och nu pressar på för att flytta asylhanteringen till länder utanför EU.

– Det är många förändringar, men ännu inget genombrott. Ett genombrott vore det om vi skulle få mottagningscentraler utanför så att ingen kan ställa sig på EU:s mark utan tillstånd, säger premiärminister Viktor Orbán till journalister i Bryssel efter ett möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen.

"Inte mitt Europa"

I EU-parlamentet hörs samma krav från EU-skeptiska ECR, med bland andra SD och det polska regeringspartiet Lag och rättvisa som medlemmar, samt EU-fientliga nationalistgruppen ID.

EU-kommissionen håller emellertid emot.

– Det är inte mitt Europa. Det är inte vårt Europa. Det kommer inte att ske under den här kommissionen, fastslår Margaritis Schinas inför Libe-utskottet.

EU:s asyl- och migrationspakt

Här är de viktigaste delarna i EU-kommissionens förslag till ny migrationspolitik:

* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.

* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.

* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.

* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.

* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.

Förslagen behandlas parallellt av EU-parlamentet och EU:s medlemsstater. Kommissionen hoppas på överenskommelser i princip för vissa delar redan under hösten och för hela paketet under 2021.

ANDRA LÄSER