Varför skrattar pappa så högt och varför luktar mamma konstigt? Så upplever barn vuxnas alkoholkonsumtion

Under högtider fattar vi ofta glasen i glada sammanhang, men även positiva förändringar i vuxnas beteende till följd av alkoholkonsumtion kan skapa rädsla hos barnen.

– Direkta konsekvenser av en vuxens alkoholkonsumtion är att hen inte är lika psykiskt närvarande och att beteendet förändras, vilket barnet snappar upp, säger Julia Kilpelä, planerare av ungdomstjänster vid A-klinikens verksamhet Skör barndom.

– Man tänker att ett eller två glas inte är så mycket, men vuxna förstår inte alltid hur känsliga barn är med att uppmärksamma det förändrade tonläget och humöret, fortsätter hon.

Enligt A-klinikens statistik har var fjärde finländare i sin barndom upplevt negativa konsekvenser av en förälders alkoholkonsumtion. Det kan handla om en enstaka gång eller något som sker regelbundet.

– Om barnets behov ständigt förbises kan barnet känna sig obetydligt. Det kan i sin tur leda till att barnet i framtiden utvecklar en oförmåga att fästa sig vid och lita på folk, säger Erika Viding, specialist i föräldraskapsstöd vid Mannerheims barnskyddsförbund.

– Det beror på familjen, hur mycket som dricks och om det påverkar själva firandet, säger Kilpelä.

Barnen kan exempelvis bli påverkade om de blir åsidosatta på grund av drickandet eller så kan alkoholkonsumtionen väcka ångest och rädsla. Äldre barn kan också känna skam över att ens förälder är full.

– Barn upplever ofta gräl mellan vuxna som en tydlig, negativ konsekvens av drickandet, säger Kilpelä.

Hon förklarar att även positiva förändringar, exempelvis om föräldern blir mer ivrig och glad, kan skrämma barnen.

Vuxna och deras alkoholvanor utgör en modell för barnen och därför anser Kilpelä att diskussionen kring alkohol och alkoholanvändning alltid ska vara öppen.

– Att hemlighålla och dricka alkohol i smyg är skadligt för relationen med barnen. Barnen känner nog på sig om någonting sker bakom stängda dörrar, säger hon.

– Den frågan får vi ofta av barn och ungdomar. Svaret är att det inte finns någon särskild mängd, utan det är den subjektiva upplevelsen som räknas. Om barnet går och funderar på om ens förälder dricker för mycket och det skapar ett problem för barnet, så är det ett problem, säger Kilpelä.

Både Viding och Kilpelä uppmanar barn som anser att ens förälder dricker för mycket att berätta om det för en vuxen som man litar på. Om man har möjlighet kan man också uttrycka sina känslor och sin oro till föräldern själv. Vid behov kan barnen alltid ta kontakt med Mannerheims barnskyddsförbund, Skör barndom eller stiftelsen Bensow.

– Man ska kritiskt se över sitt drickande och fundera hur det ser ut ur ett barns synvinkel. Barn förstår inte alltid hur alkoholen påverkar en eller varför man ens dricker, säger Kilpelä.

Kilpelä förklarar att det inte endast är själva drickandet som kan orsaka negativa konsekvenser för barnen; dagen efter kan man vara för trött för att orka ge tid och närhet till sina barn.

– Att inte hålla sitt löfte om att exempelvis gå ut med barnen till pulkabacken dagen efter festen kan vara skadligt och förolämpande för barnet, säger Kilpelä.

– Ju yngre barn det är frågan om, desto mer omsorg behöver barnet – därför ska särskilt småbarnsföräldrar alltid dricka med måtta. Man kan även fundera på om man överhuvudtaget behöver konsumera alkohol under högtider, säger Viding.

Kilpelä poängterar att semestrar och lov är familjens gemensamma tid och att prioritera barnen framför drickandet.