Coronaviruset kan bli säsongssjukdom – så här ser topparna ut

Seppo Meri, professor i immunologi, säger att motståndskraften mot coronaviruset fortfarande är för svag i samhället för att sjukdomen ska börja återkomma i samma rytm som vanlig säsongsinfluensa. Bild: Sofia Westerholm/SPT/Mostphotos

Regelbundet drar luftvägsinfektioner in i samhället. Som en tidvattensvåg flödar de in för att sedan dra sig tillbaka igen. Normala år följer säsongsinfluensan en sådan rytmik, men coronaviruset sars-cov-2 saknar tills vidare ett exakt taktsinne.

Seppo Meri, professor i immunologi vid Helsingfors universitet, säger att coronapandemin redan visar tecken på att ordna in sig i ett mönster som påminner om säsongsinfluensans.

– Än så länge följer coronaviruset inga riktigt tydliga säsonger, men tecken tyder på ett säsongsartat mönster. Just nu kan vi se att smittan globalt rör sig i ungefär fyra månaders cykler.

Meri räknar upp de tydliga topparna sedan coronaviruset sars-cov-2 dök upp i slutet av 2019.

– Vi hade en våg av smitta i april 2020, en ny i augusti samma år, en tredje i december 2020 och januari 2021, ytterligare en i april 2021 och den senaste i augusti i år. Så jag förutspår att vi ser följande topp kring jul. De här svängningarna ser man globalt, och med undantag för augusti 2020 har mönstret varit rätt likadant också i Finland.

Immuniteten delvis för svag

Meri säger att Finland avviker en aning från det globala mönstret, men att det beror på strikta restriktioner som tidvis har hejdat smittspridningen. Nu ser han att smittrisken gått upp igen när folk har återvänt till skola och jobb efter sommaren. Smittfallen fortsätter också att öka då restriktionerna har mildrats och finländarna börjat resa på nytt.

Vet man varför olika virus kommer och går enligt säsong?

– Mest handlar det om väderförhållanden, om att varmt väder håller virusen borta. Under kallare perioder smittar virusen ner befolkningen, som insjuknar och tillfrisknar och småningom utvecklar en immunitet, men med coronaviruset har vi fortfarande områden som saknar den här immuniteten. Till exempel i Afrika är man rädd för en kommande stor våg av smitta, särskilt i de stora städerna.

Hösten 2020 publicerades en studie av Paul Dabisch med flera som visade att coronaviruset inte klarar sig särskilt bra i varmt och soligt väder, utan förlorar en del av sin smittsamhet i stark sol. Kan det här göra att coronaviruset i något skede mest blir en vinterplåga?

– Solljus torkar ut virus och förstör dess RNA, så i varmt väder har det svårare att sprida sig än under kallare perioder.

Vad har nya varianter av coronaviruset för betydelse för att pandemin tills vidare inte beter sig som en säsongsinfluensa?

– Vädret påverkar säsongsrytmen, men nya virusstammar, som deltavarianten, har så kraftig spridningspotential att det blir motståndskraftigt mot de här vanliga säsongsvariationerna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning