Många studerande har det tufft – men antalet som avbryter studierna har inte ökat

I synnerhet när det gäller universiteten är det omöjligt att veta exakt hur coronaåret påverkat antalet studerande som avbrutit sina studier. Arkivbild. Bild: Sofia Westerholm/SPT

En koll med några utbildare antyder att inget radikalt har skett när det gäller hur många som avbryter sina studier. Men det finns studerande som har det kämpigt, uppger en del högskolor.

Har coronaepidemin påverkat hur många som avbryter sina universitets- eller högskolestudier?

Det är svårt att veta exakt.

Undervisnings- och kulturministeriet meddelar att siffrorna för läsåret 2020–2021 i praktiken klarnar först nästa år, eftersom de kommer att bygga på en jämförelse mellan september 2021 och 2020. På universitetsnivå finns dessutom faktorer som gör siffrorna svårtolkade.

En koll med några utbildare på tredje stadiet antyder att det inte är särskilt många som avbrutit sina studier.

I Vasa har ingen nämnt coronan

Vid Vasa universitet säger rektor Jari Kuusisto att alla siffror ser bra ut just nu: antalet examina har ökat jämfört med år 2019, antalet avlagda studiepoäng har ökat med 7 procent och vid öppna universitetet har antalet studieprestationer rentav ökat med 30 procent.

Vilken effekt coronaåret har på lång sikt vet vi ändå inte, påpekar Kuusisto. En tendens kan vara att det nu går ännu bättre för dem som det normalt går bra för, och sämre för dem som också annars har det kämpigt.

–  Men när vi ringt runt till första årets studerande vars studier trampat på stället har ingen sagt att coronan varit skälet till att de avbrutit studierna. Det har inte heller någon äldre studerande gjort.

Kuusisto konstaterar att coronasituationen ändå är värst för de som inledde sina studier på hösten, och som aldrig egentligen kunnat vara på campus.

– Vi har månat om både studerandenas och personalens välbefinnande. Siffrorna ser som sagt förvånansvärt bra ut, men vad framtiden för med sig vet ingen. Det enda vi vet är attdet inte blir en återgång till det gamla.

Bra siffror ingen må bra-garanti

Vid Åbo Akademi är fingertoppskänslan att det inte är fler som avbrutit sina studier, åtminstone inte bland yngre studerande.

Däremot kan det finnas äldre studerande som inte studerat aktivt och som nu har avbrutit studierna av praktiska skäl. Det kan till exempel bero på att de blivit arbetslösa och inte har rätt till dagpenning om de är inskrivna som studerande.

Gurli-Maria Gardberg, områdeschef vid utbildningsservicen, konstaterar att ökad arbetslöshet kan synas på flera sätt vid universiteten: antalet sökande ökar, en del studerande återupptar studierna medan andra avbryter sina studier. Bilden är komplex.

Att antalet avlagda studiepoäng ökat en aning under coronan kan, när det gäller äldre studerande som redan är i arbetslivet, ha att göra med att de är permitterade eller överlag har lättare att delta i undervisningen när den är på distans.

För yngre studerandes del kan ett uppsving i studieprestationerna hänga ihop med att de inte kan extraknäcka nu och att de har mindre aktiviteter. Livet står still.

–  Vi kan inte dra slutsatsen att studerandena mår bättre, säger Gardberg. På en allmän nivå kanske vi ser en ökning i studiepoäng, men i enskilda samtal kan vi stöta på studerande som har svårt att till exempel hitta nya studietekniker.

God respons vid Hanken

Vid yrkeshögskolan Novia uppger man i sin tur att studieavbrotten var färre under år 2020 än året innan.

Det är ändå svårt att dra slutsatser beträffande pandemins inverkan då det är många faktorer som inverkar, uppger rektor Örjan Andersson per mejl.

Vid handelshögskolan Hanken konstaterar Linda Gerkman, direktör för studier och antagning, att hon inte har direkta siffror på avbrotten eftersom det inte på universitetsnivå fungerar så att någon skulle meddela att de avbryter.

–  Men vi har funderat på saken eftersom den tagits upp i medierna, speciellt inom yrkesskolsektorn. På Hanken har vi inte i siffror sett indikationer på att studenter avbryter just nu. Tvärtom skapas det mycket studiepoäng och utexamineringen är på normal nivå, säger Gerkman.

–  En annan intressant sak är att vår kursutvärdering som görs halvårsvis visar att studenterna verkligen uppskattat det stora arbete vår undervisande personal gjort för att få distansundervisningen att fungera. Resultaten är väldigt fina och i medeltal minst lika goda då vi jämför coronaåret med det föregående.

Samtidigt som totalantalet studieprestationer kan öka då studerande sitter hemma finns det också de som har svårt att anpassa sin studieteknik till de nya omständigheterna. Bild: Pixabay-Luisella Planeta Leoni

Fler utan prestationer vid Arcada

Vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors säger rektor Mona Forsskåhl att det nu är fler studerande än vanligt som inte har några registrerade studieprestationer under läsåret. Normalt är de kring 120 av alla inskrivna. Nu är de nästan 100 fler. I siffrorna ingår de som har avlagt färre än 5 studiepoäng.

– Ökningen betyder inte att det finns hundra studerande som av hälsoskäl inte kunnat avlägga studier. Men där finns nog ett tiotal som mår så dåligt att de inte klarar av att prestera nu när studierna sker på distans, är jag rädd. De har svårt att hitta motivationen.

Forsskåhl säger att Arcada hela tiden ökar insatserna för att hjälpa de här studerandena. Skolan ska bland annat kontakta studerandena för att se om de vill ha individualiserade stödtjänster.

Mona Forsskåhl konstaterar samtidigt att det överlag finns olika skäl till att studerande saknar prestationer – de kan till exempel vara moderskapslediga eller i militären. Att man saknar prestationer under en period betyder inte att man avbrutit studierna för gott.

En del av ökningen i antalet studerande som saknar prestationer beror på att det är svårt att göra praktik just nu, speciellt inom vården och det sociala.

– Vi har planerat om studierna så att det inte ska vara ett problem, men till sist kommer man till en punkt där en studerande måste göra praktik innan hen kan gå vidare i studierna. Bland de utan prestationer finns säkert också de som måste jobba för att klara sin ekonomi, säger Forsskåhl.

Statistikcentralens färskaste statistik gäller avbrutna studier läsåret 2018-2019, alltså före coronaepidemin.

I yrkeshögskolorna avbröt då 6,6 procent av de studerande helt en utbildning som leder till examen. Ytterligare 0,9 procent bytte utbildningssektor.

Vid universiteten avbröt 5,2 procent helt en utbildning som skulle ha lett till en lägre eller högre högskoleexamen, medan 0,6 procent bytte utbildningssektor.

I yrkeshögskolorna var det nästan dubbelt så vanligt att män avbröt sin utbildning än kvinnor. Även vid universiteten var det vanligare att män avbröt.

Statistikcentralen konstaterar att universitetsutbildning inte på samma sätt som andra utbildningar har en bestämd normlängd, och att studerande kan vara inskrivna väldigt länge. I registren kan det finnas studerande som i praktiken avbrutit sina studier. Det kan också ske tvära kast om studeranderegister uppdateras och personer som inte avlagt studier på flera år plockas bort ur registren.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning