Coronakrisens klimatfördel blir kortvarig och obetydlig

Stiltjen i trafik- och transportsektorn bidrog mest till att klimatutsläppen minskade under coronarestriktionerna. Mest minskade utsläppen i Kina, som också har de största utsläppen, enligt beräkningar i en studie i Nature Climate Change. Bild: Liu Jin/Lehtikuva–AFP

Med coronapandemin och restriktionerna har klimatutsläppen minskat drastiskt. Minskningen väntas ändå bli så kortvarig att den inte nämnvärt hejdar klimatförändringen, visar en studie.

Klimatutsläppen har minskat ansenligt under coronapandemin. När restriktionerna kulminerade i början av april låg världens dagliga utsläpp 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter, eller 17 procent, under dagsnivån förra våren. Det visar den första referensgranskade vetenskapliga studien på temat, publicerad i Nature Climate Change.

Europa nådde som mest 27 procent och Finland 20 procent under den genomsnittliga dagsnivån för april förra året.

Minskningen är ändå så tillfällig att den får marginell betydelse, eftersom problemet inte är de momentana utan de kumulativa utsläppen, påpekar författarna bakom studien.

"Isoleringsåtgärderna har påverkat energiförbrukningen och koldioxidutsläppen drastiskt, men utsläppsminskningarna kommer sannolikt att bli temporära eftersom de inte återspeglar strukturella förändringar i ekonomin, transportsektorn eller energiproduktionen", säger huvudförfattaren Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia, i ett pressmeddelande.

Utsläppsminskningen är ändå extrem och plötslig. Utsläppen har inte hållit så här låg nivå sedan 2006. Forskarna beräknar att minskningen från 2019 till i år räknat blir den största som noterats på ett år sedan andra världskriget.

Bilen sparade mer än flyget

Restriktionerna hejdade framför allt utsläppen från trafik- och transportsektorn, som stod för 43 procent av den totala minskningen när utsläppen var som minst den 7 april. Utsläppen från industri- och energiproduktionen bidrog likaså med 43 procent. Flyget bidrog med bara 10 procent trots att flygsektorn drabbades hårdast av restriktionerna. Det är för att flyget totalt inte står för mer än 3 procent av klimatutsläppen.

Bild: HBL

Att otaliga människor jobbade på distans eller annars vistades hemma mer än vanligt ökade energiförbrukningen i bostadshusen, men den ökningen är försumbar i jämförelse med minskningen i andra sektorer, visar studien.

Oklart är hur mycket utsläppen kommer att minska i år. Beroende på hur länge restriktionerna fortgår och i vilken takt de luckras upp beräknas de globala klimatutsläppen minska med 4–7 procent från fjolåret. Om samhällena återgår till normaltillstånd i mitten av juni beräknas minskningen stanna vid cirka 4 procent, men om en del restriktioner fortgår året ut i stora delar av världen kan vi nå omkring 7 procent.

Enligt FN:s miljöprograms beräkningar behövs årliga utsläppsminskningar på 2,7 procent om vi ska hejda uppvärmningen till 2 grader och på 7,6 procent om vi menar allvar med målet på 1,5 grader.

Systemskifte, inte pandemi

"Utsläppsminskningen är ansenlig, men den illustrerar också utmaningen att nå Parisavtalets mål. Vi behöver ett systemskifte i form av hållbar energi och elbilar, inte tillfälliga minskningar genom påtvingat beteende", säger Rob Jackson, professor vid Stanford University och ordförande för Global Carbon Project som deltog i studien.

Forskarna varnar makthavarna för att lansera ekonomiska stimulanspaket som åter ökar utsläppen. Klimatutmaningen måste ges ansenlig tyngd i återhämtningsplanerna, annars riskerar vi att låsa oss vid en ogynnsam utsläppskurva för årtionden, säger Corinne Le Quéré.

Glen Peters, forskningsdirektör vid klimatforskningscentret Cicero i Norge, säger att vi kan dra lärdom av de utsläppsminskningar coronakrisen gav även om det inte är ett modellexempel på klimatpolitik.

"Covid-19 är en mänsklig tragedi, men den har tvingat oss betrakta klimatutmaningen med nya ögon. Isoleringsstrategier är inte ägnade att lösa klimatkrisen, men de realtidsdata vi tagit fram kan vara nyttiga för att utforma effektivare klimatpolitik framöver", säger han.

Corinne Le Quéré argumenterar för att ta vara på möjligheterna till genuina och bestående förändringar som minskar utsläppen och samtidigt göra samhällena bättre rustade för att möta nästa kris. Nyckeln är enligt forskarna ekonomiska stimulanspaket som bidrar till att nå klimatmålen. Det gäller i synnerhet trafik- och transportsektorn där utsläppsminskningen var så markant.

"Att satsa på gång, cyklar och elcyklar i städer och förorter är mycket billigare och bättre för hälsan och luftkvaliteten än att bygga vägar, och det upprätthåller distanseringen", säger hon.

En studie i Nature Climate Change analyserade de dagliga koldioxidutsläppen i 69 länder, som står för 97 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen, inom sex ekonomiska sektorer, och hur restriktionerna påverkade utsläppen.

Förra året uppgick utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion till i snitt 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter per dygn. Siffran föll som mest till 83 miljoner ton per dygn (–17 procent den 7 april 2020). Beroende på i vilken takt restriktionerna avvecklas väntas utsläppsminskningen för hela året landa vid 4–7 procent.

Restriktionerna minskade utsläppen med totalt 1 048 miljoner ton koldioxidekvivalenter till utgången av april. Kina stod för den största andelen (242 megaton), följt av USA (207), Europa (123) och Indien (98).

Siffrorna är beräkningar eftersom realtidsdata av koldioxidutsläpp inte finns.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning