CKP slog till mot penningtvätt – frös suspekta transaktioner på 5,2 miljoner euro

Bild: Lehtikuva/Trond H. Trosdahl

I fjol kunde de finländska myndigheterna omhänderta flera miljoner euro som misstänks ha förvärvats genom brott. Det handlar om en stor förändring, uppger Centralkriminalpolisen.

År 2018 lyckades myndigheterna frysa affärstransaktioner där man misstänker penningtvätt till ett värde på över 5,2 miljoner euro, enligt Centralen för utredning av penningtvätt som lyder under Centralkriminalpolisen (CKP). Det innebär en fördubbling jämfört med året innan.

Myndigheterna kunde därigenom omhänderta över 2,3 miljoner euro som misstänks ha förvärvats genom brott och dessutom över en miljon euro utomlands.

– Det är en stor förändring. De senaste åren har vi årligen fryst ungefär två miljoner euro och myndigheterna har årligen kunnat omhänderta i medeltal omkring en miljon euro, säger kriminalinspektör Pekka Vasara, som är chef för Centralen för utredning av penningtvätt, i ett pressmeddelande.

Fördubblingen beror enligt Vasara bland annat på bankernas ökade förmåga att upptäcka pågående brott.

– Därigenom har vi aktivt kunnat ingripa i den verksamhet som bedrivs av yrkesmässiga bulvaner som tar emot och förmedlar egendom som förvärvats genom brott. Frysning av en affärstransaktion är en metod med vilken polisen snabbt kan avbryta kriminell verksamhet, säger Vasara.

Under fjolåret fick centralen knappt 40 000 rapporter om suspekta affärstransaktioner, en minskning på 17 procent jämfört med föregående år.

Men samtidigt ökade bankernas och de övriga finansinstitutens rapporter för fjärde året i rad. Bankerna lämnade över 9 000 rapporter, en ökning på omkring 75 procent i jämförelse med år 2017.

– Bankernas verksamhet påverkas framför allt av den strängare regleringen och bankernas satsning på att via sina egna system kunna avslöja allt fler tvivelaktiga affärstransaktioner, säger Vasara.

Flera storbanker har varit indragna i internationella penningtvätthärvor de senaste åren, bland annat Danske Bank som tvingas granska transaktioner för sammanlagt 150 miljarder dollar under perioden 2007–15.

– De stora bankernas eventuella inblandning i penningtvätt som fått stor uppmärksamhet i offentligheten har egentligen inte märkts i vårt arbete, eftersom det är fråga om flera år gamla händelser, säger Vasara.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning