CKP-chefen förhördes i rätten – nekar till vetskap om olagligheterna inom narkotikapolisen

Åklagaren förhörde CKP:s nuvarande chef Robin Lardot i nästan sex timmar i Helsingfors tingsrätt på fredagen. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Åklagaren hävdar att Robin Lardot visste om att Helsingfors narkotikapolis bröt mot bestämmelserna i användningen av informatörer och lät bli att ingripa. Lardot förnekar.

När fick Centralkriminalpolisens nuvarande chef Robin Lardot veta om problemen med registreringen av informatörer i Helsingforspolisens narkotikaenhet? Det var den stora frågan i tjänstebrottsrättegången mot polisledningen i Helsingfors tingsrätt på fredagen.

Lardot hävdar att han inte visste om problemen förrän Helsingin Sanomat publicerade en artikel om dem i september 2013. Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) ringde upp honom och han erbjöd sig att besöka ministeriet redan samma kväll. Vid tidpunkten jobbade Lardot som chef för Brottsbekämpningsenheten vid Polisstyrelsen.

– Ministern berättade för mig att Helsingforspolisen inte hade en enda informatör. Hon undrade hur det kunde vara möjligt. Det var en överraskning för mig, men när jag ringde ett samtal fick jag veta att det stämmer, säger Lardot.

Enligt honom var det första gången han blev medveten om problemen i Helsingforspolisen. Om han hade vetat om problemen tidigare hade han så klart reagerat på dem.

Efter artikeln inledde Räsänen utredningar som senare ledde till att även Lardot blev åtalad i processen, som pågår i tingsrätten fram till våren.

Åklagaren mot polisledningen

Åklagaren köper inte Lardots påstående. Enligt åklagaren fick Lardot information om problemen med användningen av informatörer i diskussioner med polisens laglighetsövervakning och annan personal redan i slutet av 2012.

Då deltog Lardot bland annat i försöken att lösa bråket mellan Centralkriminalpolisen och Helsingforspolisen. Bråket handlade om att Helsingforspolisen inte ville dela med sig av den information man erhållit av informatörer. I samband med det fick Lardot veta att Helsingfors narkotikapolis hade ett tätt samröre med kända brottslingar, anser åklagaren.

– Vi kom fram till att det handlade om samarbetssvårigheter och det var som sådana vi började utreda dem. Ingen nämnde att det handlade om informatörer.

Han hävdar att det under diskussionerna inte framkom att Helsingforspolisen haft kontakt med kända kriminella som inte fördes till registret över informatörer. Enligt bestämmelser är det förbjudet för polisen att använda aktiva brottslingar som informatörer. Snarast handlade det om oklarheter i tolkningen av bestämmelserna när det gäller informatörer, anser Lardot.

– Tyvärr finns det delområden i polisens verksamhet som inte är så noga reglerade.

Vid den aktuella tidpunkten var Jari Aarnio chef för Helsingfors narkotikapolis. Aarnio har dömts för flera grova narkotikabrott i Helsingfors tingsrätt.

I dag har CKP rätt att ta över vilken som helst polisutredning när som helst.

Var ligger ansvaret?

Häradsåklagaren Harri Tiesmaa ledde det flera timmar långa, utförliga förhöret, som kretsade kring vad Lardot visste om narkotikapolisens verksamhet, användningen och registreringen av informatörer samt vem som bar det slutliga ansvaret.

– Polisen har alltid haft informatörer. Förut hanterades de av enskilda brottsutredare och då registrerades de inte. Bestämmelsen om att informatörer skulle registreras kom 2008, säger Lardot.

Enligt honom hade polisen ändå svårt att upprätta ett fungerande register. Försök gjordes 2006, 2008 och 2009. Problemen var dels juridiska, dels praktiska. De praktiska problemen hade att göra med Helsingforspolisens motvillighet att dela med sig.

Det slutliga ansvaret för att informatörer användes korrekt ligger hos den aktuella polisstationens chef, inte hos Polisstyrelsen, anser Lardot.

– Polisen är en halvmilitär organisation, när bestämmelser utfärdas ska de följas.

Helsingfors hyser Finlands största polisstation och spelar en central roll i brottsbekämpningen. Till exempel smugglas största delen av drogerna in i landet via Helsingfors hamn och flygplats.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46