Chefer i nyckelposition då personal blir deprimerad

Stress kan vara inkörsporten till en depression. Bild: SPT / Pexels.com

I fjol var omkring en fjärdedel av de sjukdagar som ersattes av Folkpensionsanstalten relaterade till depression eller annan psykisk ohälsa. Här finns en utmaning för cheferna på våra arbetsplatser.

Upplever du att du är stressad på jobbet ökar risken för depression med 30–80 procent. Speciellt bland dem som gör riktigt långa arbetsveckor, över 55 timmar i veckan, är risken högre att drabbas av depression, visar en undersökning som presenteras av Arbetshälsoinstitutet.

– En framträdande orsak till upplevd psykisk ohälsa ser vi då arbetstagarens upplever en obalans mellan arbetskraven och den egna möjligheten att påverka arbetet. Faktorer som påverkar kan vara tidspress och personlig press, som i sin tur leder till en oförmåga att koncentrera sig och en känsla av att inte kunna prestera, säger forskarprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.

Fakta

Sjukpensioner i Finland

Nästan hälften, drygt 40 procent, av dem som är sjukpensionerade lyfter pension på viss tid eller fortlöpande på grund av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa gick förbi sjukdomar i rörelseorganen som största orsaksgrupp för arbetsoförmåga 2000. Situationen har varit oförändrad sedan dess.

Bland sjukpensionärer under 35 år var orsaken till arbetsförmågan i fyra fall av fem någon form av psykisk ohälsa eller beteendestörning.

Källa: Arbetshälsoinstitutet

– Det här innebär stora utmaningar på arbetsplatsen, också för dem i chefsposition. En arbetsuppgift som är lagom krävande för en kan för en annan vara övermäktig, och det här måste förmannen kunna ta i beaktande. Till exempel kan sociala situationer eller framträdanden kännas väldigt tunga för en som börjat känna stressymptom. Då är det viktigt att man funderar över medarbetarens arbetsbild, säger Pauliina Mattila-Holappa, sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Större användning av antidepressiva läkemedel i människonära yrken

Ari Väänänen har sammanställt ytterligare en undersökning baserad på uppgifter ur nationella register. Den visar att trenden gällande psykisk hälsa är ganska lika mellan de olika yrkesgrupperna i Finland.

– Risken för sjukskrivning på grund av förstämningssymtom är omkring 20–40 procent högre bland anställda inom arbetaryrken än bland högre tjänstemän. I många människonära yrken, till exempel bland socialarbetare, hemvårdare och läkare, kan vi konstatera en ökad användning av antidepressiva läkemedel om man jämför med andra yrken med samma utbildningsnivå, men utan någon stark människonära dimension, säger Väänänen som är docent och äldre forskare.

Vägen tillbaka är lång

Det tycks vara lättare för dem som är unga att återgå till arbetet efter en sjukskrivning för depression, än för dem som är äldre.

– I ett sådant skede är det bra om man kan fundera igenom sin arbetsbild med förmannen. Det är till exempel ofta möjligt att gå ner i arbetstid, omformulera sina uppgifter eller helt byta arbetsuppgifter eller arbetsgivare. Det här kan förstås påverka den personliga lönen, säger Mattila-Holappa.

Sannolikheten för att återvända till arbetet var mindre för äldre arbetstagare, och för dem som lidit av svår depression. Också för dem som led av flera olika psykiska och fysiska sjukdomar visade sig återgången till arbetet svår. Sannolikheten att återvända till arbetet var i genomsnitt högre bland anställda som hade en samvetsgrann läggning.

– Vi vet nu vilka individuella faktorer, till exempel ålder och sjukdomar, som påverkar återgången till arbetet. Men arbetsmiljön och arbetsförhållandena kräver ytterligare undersökningar. Ett flertal faktorer, som att anpassa arbetet till arbetstagarens behov eller förkorta arbetstiden, kan sannolikt användas för att minska risken för depression och underlätta återgången i arbetet, säger Virtanen.

Uppgifterna framgår av ett antal internationellt omfattande metaanalyser där 30 universitet och forskningsenheter var med. Det här är första gången som internationell forskningskunskap om viktiga riskfaktorer för psykisk ohälsa har sammanställts i metaanalyser. Analyserna omfattar både publicerade internationella undersökningar och stora opublicerade material. Resultaten har baserats på ett sampel på omkring 200 000 individer.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning