Icke-spridningsavtal viktigare för Finland

Christer Alm och sex andra bekymrade freds- och miljöaktivister påstår i sin insändare (HBL Debatt 26.9) att Finland står i skamvrån för att inte ha undertecknat konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Detta är ett rätt märkligt påstående när man samtidigt medger att bara 26 stater i världen har ratificerat TPNW, och endast en av dem (Österrike) ligger i Europa. Om Finland står i skamvrån är vi i gott sällskap tillsammans med Sverige och de andra nordiska länderna.

Orsaken till denna lägesbedömning är enkel. TPNW kommer inte att avskaffa ett enda kärnvapen. De stater som äger kärnvapen struntar i förbudet som de inte varit med om att förhandla. De kärnvapenfria staterna har ingalunda medel att få kärnvapenstater att ändra ståndpunkt. TPNW-avtalets anhängare tycks tro att kärnvapen är enbart ett humanitärt problem, men för sina ägare är kärnvapnen först och främst säkerhetspolitiska medel. Kärnvapen kan inte avskaffas i ett strategiskt tomrum, allra minst av stater som inte har dem.

Paradoxalt nog finns det faktiskt inget behov för TPNW. Icke-spridningsavtalet (NPT), som snart fyller femtio år, har hejdat spridningen av kärnvapen mycket bättre än förutspått. Under 1960-talet talade man seriöst om möjligheten att mer än tjugo stater skulle inneha kärnvapen inom ett par decennier.

NPT har ratificerats av 191 stater. Bara Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea står utanför.

NPT utgör också grunden för minskande och eventuellt eliminerande av kärnvapen. Dess artikel VI förbinder varje fördragspart, vare sig kärnvapenstat eller icke-kärnvapenstat, att fortsätta förhandlingarna i uppriktig avsikt mot kärnvapennedrustning. Detta är en gemensam förpliktelse, men samtidigt någonting som bara kärnvapenstater kan uppfylla och som de redan har i viss mån uppfyllt. Det finns 80 procent färre kärnvapen i världen nu än 1970 när NPT trädde i kraft.

Skribenterna påstår också att en ny kärnvapenupprustning pågår just nu. Detta är helt enkelt inte sant. Tillsvidare har det varit bara Ryssland som har upprustat sin kärnvapenarsenal, men nu har Rysslands aktioner lett till att USA reagerar. Det är vilseledande att påstå, som skribenterna gör, att Ryssland drog sig ur INF-avtalet ”som svar” på USA:s åtgärder, och även att hylla Vladimir Putin för att han ”varnade i god tid för ökad kapprustning om avtalet (INF) bryter samman”. I verkligheten kränkte Ryssland INF-avtalet i åratal med att introducera landbaserade medeldistansrobotar i Europa, till exempel i Kaliningrad. Och det är inte enbart USA som hävdar det, utan alla Natoallierade, inklusive Natos nordiska medlemmar.

Jag kan i viss mån instämma med skribenterna när de säger till sist att Finland inte ska gå i någon stormakts ledband utan agera på folkets, och på majoriteten av världens befolknings, villkor. Men man ska inte tro på ensidig propaganda. Det finns skäl att värdesätta Finlands realistiska och konsekventa linje i fråga om TPNW och att hålla fast vid NPT, ett avtal som Finland och 190 andra stater har anslutit sig till.