Forskare: Coronastöden skyddade företag som redan var på väg utför

Det råder ingen tvekan om att coronastöden hjälpte många företag genom pandemin. Men åtgärderna framstår i flera fall som improviserade och motstridiga – särskilt i pandemins inledning, bedömer forskare.

De senaste kostnadsstödsrundorna har tydligt riktat sig till restaurangbranschen och andra sektorer som har drabbats direkt av restriktioner.
Det finns många lärdomar att dra av hur den finska regeringen stöttade näringslivet genom coronapandemin. Den slutsatsen drar en grupp forskare från Näringslivets forskningscentral Etla i en färsk rapport som beställts av Arbets- och näringsministeriet. I rapporten går forskarna igenom de offentliga företagsstöd som beviljades i form av direkta stöd, lån eller statliga garantier.
Utöver dessa stöd var åtgärder som förändringarna i konkurslagstiftningen en viktig del av stödpolitiken, konstaterar forskarna.
Stödpolitiken hade många positiva effekter. Kostnadsstöden, som infördes sommaren 2020, sänkte risken för företagssaneringar och stärkte företagens omsättning. Det innebar att många företag som annars skulle ha gjort förlust gick med vinst. På det stora hela var de förhållandevis effektiva och välriktade.
I en internationell jämförelse har Finland använt förhållandevis lite pengar på offentliga stöd. De direkta stöden utan motkrav i Finland uppgick till ungefär två procent av bnp 2019. I Danmark, Tyskland och Storbritannien ligger samma siffra mellan sex och tio procent.
Samtidigt klarade sig Finland bra genom krisen, om man ser på bnp-utvecklingen.
– Det finns flera faktorer som spelar in. Dels har vi en hög digitaliseringsgrad, vilket gjorde det lättare att jobba hemma, dels har den hårt drabbade servicesektorn en förhållandevis liten betydelse för vår ekonomi och dessutom var pandemin lindrigare hos oss än i andra länder, säger Otto Kässi, forskare på Etla.

Saknar större vision

Men rapporten är inte enbart positiv. Forskarna konstaterar att det verkar ha saknats en större vision eller strategi för vad regeringen vill åstadkomma med sin politik. På grund av detta framstår många åtgärder som improviserade och motstridiga. Det tydligaste exemplet är den summa på en dryg miljard euro som kanaliserades till företag via Business Finland i pandemins början.
Anmärkningarna mot Business Finland-stöden följer samma linjer som den kritik som tidigare riktats mot stödformen. Instrumentet var utformat som ett utvecklingsstöd och det fanns utrymme för tolkning i kriterierna, vilket betyder att det inte alltid fördelades rättvist.
Men forskarna anser också att de senare stödformerna, som kostnadsstöden, hade brister. Framför allt handlar det om att politiken var reaktiv och bevarande, vilket betyder att de har bromsat hälsosamma strukturella förändringar inom ekonomin. Just nu pågår en sjätte runda av kostnadsstöd, som man kan söka om fram till den sista maj.
– Åtgärderna har framför allt använts för att bevara gammal affärsverksamhet. I takt med att pandemin har förlängts har de nya stödrundorna bromsat in förnyelsen inom ekonomin. Det här hade man kunnat motverka genom att slå fast en klar bakre gräns, då stöden tar slut, säger Heli Koski, forskningschef på Etla.
Nästa gång Finland ställs inför en liknande situation borde regeringen fundera på de här bristerna: att stödet inte alltid fördelades rättvist och att man borde beakta att vissa sektorer kan ha tampats med sviktande efterfrågan redan innan krisen.
– I en krissituation som förlängs är det viktigt att ha en exit-strategi, där man tydligt slår fast när stödpolitiken kommer att upphöra. Så att man inte stöder företag som solen redan har gått ned för, säger Koski.
ANDRA LÄSER