Centern klandrar finansministerns skattelinje – "Gynnar de välbärgade"

Centerns ordförande Juha Sipilä anser att Finland kan höja sin flyktingkvot bara om övriga EU gör likadant. Samlingspartiet däremot anser att Finland kunde höja kvoten ändå.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Solidaritetsskatten, garantipensionen och ambitionen att reformera familjeledigheterna ligger som käppar i hjulen när regeringen ska mangla fram en statsbudget om två veckor.

Centern vill höja garantipensionen med 40–50 euro, men Samlingspartiet anser att alla eventuella lösa pengar inom budgetramen ska läggas på utbildning. Båda två vill påbörja en reform av familjeledigheterna, men det vill inte regeringens tredje part. Om två veckor ska regeringen presentera ett gemensamt budgetförslag.

– Varje budgetförhandling har slutat i en överenskommelse, säger statsminister Juha Sipilä (C) utan minsta antydan till oro i uppsynen.

Centern slipade sina ståndpunkter inför budgetförhandlingen på tisdagen. Riksdagsgruppens ordförande Antti Kaikkonen kritiserar Samlingspartiet för att torpedera förslaget om en extra höjning av garantipensionen redan innan förhandlingarna kommit i gång.

– Det är märkligt att Samlingspartiet anser sig ha råd med skattelättnader för flera hundra miljoner när det gäller de välbärgade, men några tior blir för mycket så snart det gäller mindre bemedlade.

Kaikkonens släng är adresserad finansminister Petteri Orpo som senast i måndags sade att Finansministeriets budgetförslag inte tål extra utgifter, och att den som föreslår sådana måste säga var de extra pengarna ska tas. Orpo har upprepade gånger sagt att alla skattejusteringar ska vara "rättvisa" och under inga omständigheter gynna enbart de förmögna.

Spel för gallerierna

Regeringspartiernas interna överläggningar inför budgetförhandlingarna är en chans för varje part att profilera sig gentemot de övriga, men samtidigt till stora delar ett spel för gallerierna.

– Partierna prioriterar alltid lite olika när man laddar upp för budgetförhandlingar, säger Kaikkonen.

Den här gången är de två regeringspartierna överens om att systemet för familjeledigheter måste reformeras. Orpo har sagt att det är A och O att reformarbetet påbörjas omgående. Sipilä håller med, även om Centern utgår från sin egen modell.

Däremot är partiet in spe, Blå framtid, föga hugat, men eftersom frågan oundvikligen kommer upp i budgetförhandlingarna har Simon Elo sagt att man kan förhandla om att nivån på hemvårdsstödet kunde justeras efter tid, men han håller fast vid att själva tiden för stödet inte får förkortas.

Det torde vara politisk realism att regeringen påbörjar reformarbetet, men att besluten, eller åtminstone en del av dem, dröjer till nästa valperiod.

Den så kallade solidaritetsskatten är en av de politiskt hetare detaljfrågorna inför budgetförhandlingarna, oberoende av dess totala betydelse för budgeten. Samlingspartiet anser att de hårdaste tiderna för de förmögnare får vara över för den här gången och att nedre gränsen för solidaritetsskatt ska lyftas tillbaka till 90 000 euro efter att tillfälligt ha legat på drygt 73 000. Varken Centern eller Blå framtid är med på noterna.

– Har vi råd med skattelättnader ska de gynna låg- och medelinkomsttagare, säger Sipilä.

Regeringen verkar ändå vara överens om och relativt tillfreds med den stora bilden av de offentliga finanserna: allt fler har ett jobb och ekonomin håller på att repa sig, men mer måste göras för att motarbeta skuldspiralen och få ekonomin i balans till 2021.

– Det svängrum den förbättrade ekonomin ger oss ska vi utnyttja för att minska på underskottet, och i den mån det finns spelrum på utgiftssidan ska det riktas till att förbättra för dem som har det sämst ställt, säger Sipilä.

Han talar om marginalisering och utslagning, och nämner explicit sin oro för ungdomsarbetslösheten.

– Generellt har arbetslösheten minskat, även långtidsarbetslösheten, men inte ungdomsarbetslösheten. Här måste vi hitta ett fungerande recept, säger statsministern utan att nämna några av ingredienserna i det.

FAKTA

En kamp på bottnen av plånboken

Garantipensionen, alltså minimipensionen för personer bosatta i Finland, ligger på 760 euro i månaden. Den höjdes med 23 euro i månaden i början av 2016, men å andra sidan har folkpensionsindexet skurits så att höjningen inte realiserats fullt ut.

Regeringen har tidigare beslutat att höja garantipensionen med 8 euro i månaden från början av nästa år.

Centern förespråkar en ytterligare höjning på 40-50 euro i månaden, och Blå framtid är berett att diskutera en höjning. Samlingspartiet har inte föreslagit en höjning utöver överenskomna 8 euro.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42