Kina måste välja sida, anser handelsexpert

Exporten från Finland till Kina har minskat tydligt i år, visar statistik från Centralhandelskammaren. Coronapandemin som tidvis stängt stora delar av det kinesiska samhället är ett skäl, det osäkra geopolitiska läget ett annat.

Exportföretagen drabbas också av myndigheternas reglering som är svår att förutse, påtalar Lenita Toivakka, direktör för Centralhandelskammarens internationella verksamhet.

Kinas kommunistiska parti håller partikongress i höst. Kongressen är enligt Toivakka tänkt som en maktuppvisning för partichefen Xi Jinping som troligen blir omvald för ännu en femårsperiod. Ett år med partikongress innebär också ett år då Kina vill visa upp stabilitet och ekonomisk tillväxt, påpekar hon.

– Just nu är det svårt att få information om vad som pågår i Kina. Den geopolitiska osäkerheten och förändringarna på marknaden i Kina kan i värsta fall leda till att de västliga ekonomierna och Kina glider isär, säger Toivakka.

Centralhandelskammaren presenterade sin översikt på onsdagen och Toivakka understryker vikten av att trots alla svårigheter upprätthålla en aktuell och realistisk bild av vad som pågår i Kina.

Finländska företag ser enligt handelskammarens utredning fortfarande positivt på sina möjligheter på den kinesiska marknaden, men skillnaderna är stora mellan olika sektorer. Just nu ligger mycket av verksamheten nere eftersom möjligheterna att resa inom Kina är kraftigt begränsade på grund av coronan. Pandemin har till exempel stängt Shanghai där många utländska företag har sina kontor.

Kina måste förr eller senare välja sida då det gäller kriget i Ukraina, påpekar Lenita Toivakka. Det går inte i längden att sitta och balansera på ett staket utan att ramla ner på någondera sidan. Ryssland och Kina förenas i ett motstånd mot USA, men samtidigt vill Kina knappast ta några risker för att riskera sin ekonomiska tillväxt.

– Fungerande relationer västerut är viktiga för Kinas framtid. Kina är fortfarande mer beroende av EU än vad EU är av Kina, säger hon.

Jyrki Kallio, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet konstaterar att Ryssland är mer ekonomiskt beroende av Kina än vad Kina är av Ryssland. Visserligen köper Kina rysk olja, men i övrigt är betydelsen som handelspartner liten. Han påpekar att Kina och Ryssland förenas av att ingendera vill se USA:s position som stormakt förstärkas.

– Kina och Ryssland har gemensamma intressen, men det finns också mycket som skiljer dem åt. Ryssland är till exempel inte förtjust över att Kinas geopolitiska inflytande ökar, säger Kallio.

Han konstaterar att de yngre kineserna inte är speciellt intresserade av Ryssland, men att de däremot ser och beundrar president Vladimir Putin som en stark ledare.

Den personliga vänskapen mellan Putin och Xi Jinping kan även den bli ett problem, påpekar Kallio. För om Kinas ledare nu kritiserar Putin och hans krig kan vänskapen tolkas som en felbedömning från den kinesiska ledarens sida.

Enligt Kallio skulle väst i det här läget göra klokt i att lyssna på Kinas oro för sitt säkerhetspolitiska läge. Det skulle minska Kinas behov av att ty sig till Ryssland.

– Kriget i Ukraina ger Kina huvudvärk. Det gäller att balansera mellan säkerhetsintressen och ekonomiska intressen, säger Kallio.