Öppnade staten sin börs för höjda löner? Så här svarar omsorgsministern på HBL:s fråga

– Otroligt positivt! säger omsorgsminister Aki Lindén om avtalslösningen inom vårdbranschen. Men vad betalade staten för att parterna i vårdkonflikten skulle nå en lösning? 

Aki Lindén säger att avtalslösningen inom branschen är mycket positiv och ger en skjuts framåt för att lösa vårdarbristen. 
Ingemo Lindroosingemo.lindroos@hbl.fi
04.10.2022 14:49 UPPDATERAD 04.10.2022 17:49
Familje- och omsorgsminister Aki Lindén (SDP) kommenterade den färska avtalslösningen under en pressträff på ministeriet. 
– Jag ser lösningen som en otroligt positiv sak, eftersom den här situationen har pågått så länge, säger Lindén.
Närvårdarnas fackförbund Super och sjukskötarnas fackförbund Tehy nådde på måndagskvällen en lösning med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. Vårdpersonalen hade varit utan avtal i ett halvt år och det ledde till flera uppmärksammade arbetskonflikter. 
Kompromissen landade till slut på en lösning som ger omkring 11 procent i löneförhöjningar, utöver den allmänna linjen under de närmaste åren, för att de vårdanställda ska komma upp ur en lönegrop. Det är historiskt sett en stor förhöjning med finländska mått. 
En nyckelfråga är vem som betalar för löneförhöjningarna. Från och med årsskiftet är det välfärdsområdena som betalar ut lönerna i stället för kommunerna. De får sin finansiering i form av statsandelar från staten. Under avtalsförhandlingarna krävde vårdarnas fackförbund att staten ska betala mera för att välfärdsområdena ska ha råd med förhöjningarna. 

Hur stor del bidrar staten med? 

– Det finns inga direkt öronmärkta pengar, säger Lindén. 
Men Lindén tillägger att en del pengar för löneförhöjningarna kommer att ges i form av höjda statsandelar. Dels handlar det om de pengar som redan har getts för att harmonisera lönerna för vårdpersonalen. Det betyder att alla som anställs inom samma välfärdsområde ska få samma lön för jämförbara uppgifter, och regeln är att ojämlika löner ska justeras uppåt. 
Dessutom kommer det index som används för att räkna ut statsandelarna att justeras uppåt. Det påverkas både av konsumentpriserna och framför allt av den allmänna inkomstnivån, som stiger ytterligare till följd av att en så här stor grupp får högre löner. 
– På det sättet är staten en del av lösningen, men inte som en förhandlingspart och inte med öronmärkta pengar, förklarar Lindén. 
11 procent mera utöver den allmänna linjen blev det för sjukskötarna, som representeras av Millariikka Rytkönen, Tehy och närvårdarnas Silja Paavola, Super. 

Det blir en skjuts framåt

Omsorgsministern tror att avtalslösningen är väldigt viktig för en bättre stämning inom branschen. Lindén nämner två läkarstrejker och fyra arbetskonflikter inom vårdbranschen från 1980-talet till i dag. De har alla varit utdragna konflikter, men avtalslösningarna har trots det lett till en bra anda ute på arbetsplatserna, enligt Lindén.
– Det tror jag att händer också nu. Det kommer att förbättra stämningen på arbetsplatserna och det skapar en framåtanda. Det brukar bli en bra dialog och arbetet får en skjuts framåt.
Social- och hälsovårdsministeriet presenterade i dag det arbete som ministeriet gör för att åtgärda bristen på sjukskötare och närvårdare. Utbildningsplatserna för sjukskötar- och närvårdarstuderande har blivit fler, men effekten syns först efter några år ute på arbetsplatserna. Det finns tusen fler utbildningsplatser för sjukskötare och målet är 5 000 fler platser för närvårdarstuderande fram till år 2025. 
Taina Mäntyranta är generalsekreterare för den arbetsgrupp inom ministeriet som arbetar med tillgången på social- och hälsovårdspersonal. Hon fick frågan om varför Finland inte har lyckats locka mer personal från utlandet, jämfört med de nordiska grannländerna.
– Det beror dels på att Finlands hela invandring har varit mindre. Man har inte fått vårdpersonal tack vare den, och i rekryteringen kan man se att alla länder tävlar om vårdpersonalen. Vi försöker locka personal från tredje land, men samtidigt får man inte dränera länderna på deras egen personal, så man måste rikta rekryteringen rätt, säger Mäntyranta.

ANDRA LÄSER