Nu börjar maktkampen om nämnderna

Den stora organisationsreformen i stadshuset ska vara klar i maj. Klart är att Jan Vapaavuori (Saml) väljs till huvudstadens första borgmästare. Eller är det? Det rödgröna blocket i stadsfullmäktige är fortfarande i majoritet så i princip kan det föreslå någon annan person.

– Det är inte troligt eftersom De gröna och Samlingspartiet har ett avtal, säger SFP:s Björn Månsson.

Samlingspartiet, som är störst i fullmäktige, får dessutom en biträdande stadsdirektör och De gröna, som är nummer två i storleksordning, två biträdande borgmästare. Den fjärde borgmästartjänsten är vikt för SDP som är tredje störst men förlorade igen.

Samtliga borgmästare är medlemmar i stadsstyrelsen. Utöver de fem borgmästarna som är ordinarie medlemmar sitter det också tio övriga förtroendevalda i styrelsen. De kunde vara 5 samlingspartister, 4 gröna, 2 sossar och 2 vänsterförbundare och så 1 SFP:are och 1 sannfinländare.

– Om stadsfullmäktige är huvudstadens riksdag så kan stadsstyrelsen jämföras med regeringen. I styrelsen bereds ärenden som ska till fullmäktige. Ibland avgörs de i styrelsen. Det handlar om insyn och inflytande, säger Björn Månsson.

Helsingfors har nu fler nämnder och ämbetsverk än någon stadsbo orkar räkna. Tanken med de nya så kallade supernämnderna är att göra förvaltningen bättre, enklare och smidigare.

De fyra biträdande borgmästarna ansvarar för en sektor (nämnd) var: utbildning, social- och hälsovård, stadsmiljö samt kultur- och fritid. Borgmästarna är ordförande i nämnderna som då har sammanlagt tretton medlemmar. Nämnderna har sedan dessutom olika sektioner och direktioner som också ska ha förtroendevalda som medlemmar.

– SFP vill gärna ha en representant i alla fyra nämnder, säger Björn Månsson.

Ett sjätte mandat i stadsfullmäktige skulle ha hjälpt mycket.

– I utbildningsnämnden har vi med säkerhet en SFP:are som dessutom är ordförande i nämndens svenska sektion.

Enligt Månsson känns det ”omöjligt för SFP att avstå” från en plats i stadsmiljönämnden som ansvarar för markanvändning, planering, byggande och trafik. Vårdnämnden ska ha en svenskspråkig medlem men den personen behöver inte vara SFP:are.

– Och ungdomsverksamheten och biblioteken som ingår i fritidsnämnden är förstås viktiga för oss då där ingår språkliga aspekter.

Också borgmästarna ger partierna huvudbry.

Av dem som ställde upp i borgmästarvalet har De grönas Anni Sinnemäki sagt att hon också är intresserad av tjänsten som biträdande borgmästare. SDP:s Tuula Haatainen har däremot tackat nej, och det gör även Pilvi Torsti i fullmäktigegruppen som fått många förfrågningar. Kanske Eero Heinäluoma som fick 6 511 röster i kommunalvalet? I Samlingspartiet är Jaana Pelkonen en politiker som kom över 6 000-röstersgränsen.

Emma Kari fick nästan 5 900 röster men De gröna är noga med könskvoter. En man, alltså. Nuvarande gruppordföranden Otso Kivekäs fick knappa 1 800 röster mot Osmo Soininvaaras 4 200. Men kanske det inte är antalet röster som avgör? Pilvi Torsti fick 841 röster.

I Helsingfors möts ledarna i partiernas fullmäktigegrupper på tisdag. Första mötet handlar om en allmän positionering.

– Man berättar vad man vill och summan överstiger utbudet. Sedan förhandlar vi på riktigt, säger Björn Månsson.

Allt ska vara klart i slutet av maj. Nya stadsfullmäktige sammanträder onsdagen den 7 juni. Då spikas maktkartan.

I skarven mellan gammalt och nytt uppstår en klurig situation. Nordiska kungar och drottningar och Islands president kommer för att fira Finlands 100 år just den veckan som Helsingfor saknar chef – nuvarande stadsdirektören Jussi Pajunen har lämnat stadshuset och nya borgmästaren Jan Vapaavuori har ännu inte tillträtt.

Björn Månssons förslag är Jörn Donner. Partikamraten Donner är äldst i nya fullmäktige.

– Donner skulle vara utmärkt, han kan umgås med folk. En representativ figur, som Paasikivi sade.