Hemvärn kunde vara en lösning på Åland

06.05.2022 19:19
Ryssland har trappat upp sitt åtta år gamla krig mot Ukraina. Via medier har vi fått ta del av obeskrivligt mänskligt lidande, urskiljningslös förstörelse av allting mellan hem och samhällskritisk infrastruktur. Ryssland krigar som man alltid gjort – fullkomligt hänsynslöst mot både soldater och framför allt civila.
Det är inte längre en åsiktsfråga ifall Ryssland högaktar internationell lag eller avtal. Det är entydigt att dessa åberopas endast då det är i Rysslands eget intresse. Det har även blivit tydligt att Ryssland har en låg tröskel att använda militärt våld om resultat inte uppnås genom förhandling eller diktat. Rysslands agerande torde allra senast nu skingra alla naiva önskedrömmar om evig fred och stabilitet i vårt närområde.
Vad kan detta innebära för Finland? Ett scenario som debatterats flitigt men resultatlöst, är den uppenbara säkerhetsrisk ett “tomt” Åland utgör. Det säkerhetsvakuum som råder är inte en fråga endast för ålänningarna själva utan det påverkar i allra högsta grad Finland som helhet. Den som kontrollerar Åland kan behärska kringliggande havsområde och luftrum, internationella dataförbindelser och elförsörjning. Eftersom dryga 80 procent av Finlands utrikeshandel sköts med fartyg, betyder det att en fientligt inställd makt på Åland utgör ett existentiellt hot mot Finland.
Ålands demilitarisering medför stora olägenheter beträffande försvaret. Finland har en skyldighet att försvara Åland i händelse av krig och planer för det finns givetvis. Eftersom man inte kan förbereda sig på plats är det mycket mera resurskrävande att slå en eventuell motståndare som redan är på Åland. I klartext betyder det blodspillan man kunnat undvika ifall försvaret hunnit installera sig först.
Världen har förändrats och kriser kan börja mycket fort och oväntat som vi såg på Krim 2014. I februari 2022 gjorde Ryssland en djärv luftlandsättning utanför Kiev som slogs tillbaka av en välförberedd försvarare. Det är fullt möjligt att Kiev fallit om detta anfall lyckats och möjliggjort snabba ryska förstärkningar via flygplatsen i Hostomel.
Vad är lärdomen med hänsyn till försvaret av Åland och vad kunde vi göra för att vara redo i en snabb lägesutveckling? Det är uppenbart att om försvararen har utbildad förmåga på plats som snabbt kan rycka ut är inkräktarens uppdrag betydligt svårare. En konkret lösning att allvarligt överväga är ett eget hemvärn på Åland. Det kunde vara en särlösning för landskapet och organiserat under Gränsbevakningen.
Åländska hemvärnet kunde ha olika uppgifter som skydd av hamnar, flygfält, broar, livsmedelslogistik och övriga centrala objekt i kristid och handräckning till räddningsmyndigheter vid naturkatastrofer som skogsbrand, storm, översvämning, oljeolycka, fartygshaveri samt förbereda sig att ta emot trupper som stöd för åländskt försvar i kristid. Beväpningen skulle vara lämpad för uppgiften och förvaras i Gränsbevakningens utrymmen på Åland.
Hemvärnet, bestående av ålänningar, skulle ha stor nytta av befolkningens goda lokalkännedom och personliga kontakter. Ett hemvärn är, som namnet säger, endast till för försvarsuppgifter och fungerar lokalt, i detta fall inom landskapet Åland. Språket skulle givetvis vara svenska. Försvaret av Åland är också av stor betydelse för Sverige och det är inte långsökt att man kunde samverka med det svenska Hemvärnet kring bland annat utbildning. Det är uppenbart att ett välutbildat hemvärn, med motiverade och engagerade medlemmar, skulle kontribuera starkt till att förbättra ålänningarnas och hela rikets säkerhet.
Hemvärnet skulle erbjuda en kanal för ålänningarna själva att medverka till att skapa samhällelig trygghet i landskapet såväl nu som i eventuella undantagsförhållanden. Vi lever i svårnavigerade tider men det skadar aldrig att vara beredd själv ifall det värsta, mot förmodan, skulle inträffa.

Joakim Flinck,

Helsingfors

ANDRA LÄSER