Helsingin Sanomat-journalister döms för röjande av statshemlighet

Två journalister vid Helsingin Sanomat döms för sin rapportering om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter. Enligt Helsingfors tingsrätt har de röjt sekretessbelagda uppgifter om militär underrättelseverksamhet. Sanoma måste enligt rätten ta bort den aktuella artikeln från sina nätsidor.

Brott, lag och rätt
Advokaten Timo Ylikantola (t.v.) med rättegångsbiträdet Ella Häkkinen och journalisten Tuomo Pietiläinen, som döms till 50 dagsböter.Markku Ulander/Lehtikuva
Anna Svartströmanna.svartstrom@hbl.fi
27.01.2023 13:23 UPPDATERAD 27.01.2023 17:39
Efter närmare trettio rättegångsdagar föll domen i Helsingfors tingsrätt på fredagen. 
Enligt tingsrätten har två journalister vid Helsingin Sanomat gjort sig skyldiga till röjande av statshemlighet i en artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter i Tikkakoski. Den publicerades fem år sedan.
Rätten menar att de har röjt detaljerade uppgifter om militär underrättelseverksamhet som är sekretessbelagda med tanke på Finlands yttre säkerhet.
”Artikeln har i detta ärende konstaterats vara lagstridig till sitt innehåll”, står det i domen.
Den reporter, Tuomo Pietiläinen, som enligt rätten haft huvudansvaret för artikeln och skrivit största delen, döms till 50 dagsböter. Den andra reportern, Laura Halminen, får inget straff. Hon hade enligt rätten en klart mindre roll och försökte försäkra sig om lagligheten i publiceringen.
Deras närmaste chef, Kalle Silfverberg, frias från åtal. Rätten anser att han inte medverkat till att avslöja statshemligheter, det här inte heller som medhjälpare.
Åklagaren ville se alla tre dömda till fängelsestraff på 1 år och 6 månader.
Tingsrätten hänvisar i domen till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som anser att fängelsestraff är möjligt bara i undantagsfall när en journalist har använt sig av yttrandefrihet i sitt redaktionella arbete.
Dessutom hänvisar rätten till att processen tagit lång tid och den publicitet som fallet fått.
Finlands hemligaste plats, var rubriken på artikeln i Helsingin Sanomat i december 2017 som ledde till åtal och dom på fredagen. Enligt Helsingfors tingsrätt innehöll den statshemligheter, och utgivaren döms att ta bort den från sina nätsidor.TIMO JAAKONAHO/Lehtikuva

Planer inte försök

Fallet är exceptionellt och har ansetts ha principiell betydelse ifråga vad medier kan rapportera om militär underrättelseverksamhet. Dessutom är det mycket ovanligt att journalister i Finland hotas av fängelsestraff.
Biträdande statsåklagaren Jukka Rappe, som väckt åtalet, ville också se dem dömda för försök till röjande av statshemlighet. Enligt åtalet hade ytterligare fem artiklar planerats.
Rätten går inte på åklagarens linje, utan menar att tröskeln för att utkasten ska klassas som försök inte har uppnåtts.

Olika syn på informationen

Journalisterna har nekat åtalet och menat att uppgifterna de publicerat finns i offentliga källor. En betydande del av rättegången har handlat om att gå igenom informationen i detalj.
Rätten konstaterar att det under rättegången bevisats att en stor den av informationen härstammar från Försvarsmakten, och att uppgifterna var omkring tio år gamla när de publicerades.
Tingsrätten slår fast att den del av dessa uppgifter inte längre 2017 hotade Finlands yttre säkerhet. Artikeln avslöjade däremot enligt rätten också uppgifter som inte kan ses som ofarliga, med tanke på att militär underrättelse är långsiktig verksamhet.
Enligt domen har de två artikelskribenterna agerat uppsåtligt. Rätten menar att de måste ha känt till att sekretessen kring militär underrättelseverksamhet är strikt i rättspraxisen. Dessutom hade en underrättelsechef vid Försvarsmakten före publiceringen till en av journalisterna, Halminen, påpekat att publiceringen kan vara ett brott.
Tingsrätten diskuterar yttrandefrihet i sin dom och går igenom flera avgöranden från Europadomstolen, men landar i att artikeln inte innehåller sådana avslöjanden av maktmissbruk eller olagligheter att den friar skribenterna från straffrättsligt ansvar.
”De svarande måste ha förstått och åtminstone ha funnit det ytterst sannolikt att en publicering inte i det här fallet var berättigat heller enligt mediernas starka yttrandefrihetsrätt”, skriver tingsrätten.
Advokaten Kai Kotiranta (t.v.) har företrätt Sanoma och varit försvarsadvokat för två av de tre anställda under processen. Kaius Niemi var chefredaktör vid publiceringen men har inte åtalats.MARKKU ULANDER/Lehtikuva
Helsingin Sanomat har motiverat publiceringen av artikeln med att allmänhetens hade rätt att få information i ett läge då den nya spaningslagen bereddes. Rätten anser ändå inte att de avslöjade uppgifterna har en koppling till lagen.

Rätten: Även journalisterna har ansvar

De åtalades försvar har fört fram att de varken fattat beslut om publicering eller publicerat artikeln. Men enligt tingsrättens dom har också den som skapat innehållet ett ansvar för lagligheten i medieinnehåll.
Under processen har det inte klarnat vem som fattade publiceringsbeslutet. Den dåvarande chefredaktören för Helsingin Sanomat, Kaius Niemi har inte stått åtalad, vilket har väckt en del diskussion.
Försvarsmakten är målsägande i fallet.
Åklagaren har yrkat på att artikeln avpubliceras från Helsingin Sanomats nätsidor, och rätten dömer också Sanoma Media att göra det. Det här även om rätten medger att den på fem år har hunnit spridas utanför koncernens nätsidor. 
Domen har inte vunnit laga kraft och kan överklagas.
Jukka Rappe meddelar att han ger kommentarer om domen först nästa vecka, efter att han bekantat sig med den.
Även Tuomo Pietiläinens försvarsadvokat Timo Ylikantola säger att han ännu inte kommenterar domen eller om försvaret kommer att överklaga den.
Artikeln uppdateras.

En lång process – detta har hänt

I december 2017 publicerade Helsingin Sanomat en artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter i Tikkakoski.
Fem år senare, i höstas, inleddes rättegången i Helsingfors tingsrätt mot tre journalister vid tidningen. De har stått åtalade för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet.
Två av journalisterna stod som artikelskribenter, medan den ena av de åtalade var deras närmaste chef.
Biträdande statsåklagaren, som väckt åtalet, yrkade på att journalisterna döms till villkorliga fängelsestraff på 1 år och 6 månader. De åtalade har bestridit åtalet i sin helhet, och menar att all information finns tillgänglig genom offentliga källor.
Försvarsmakten är målsägande i ärendet.
Det har väckt en del diskussion att den dåvarande chefredaktören Kaius Niemi inte åtalades. Fallet har haft sina vändningar. I december kom det fram att biträdande statsåklagaren Jukka Rappe låtit Niemi höras som misstänkt, och några dagar senare att han trots allt inte väcker åtal mot honom. Det skedde bara dagar innan slutpläderingarna hölls.
De två åtalade reportrarna var i rätten på olika linje om hur artikeln egentligen blev till. Hos den ena av dem, som inte dömdes till straff, gjorde polisen en husrannsakan strax efter publiceringen.
Rätten satt i närmare trettio dagar. Suomen Kuvalehti har rapporterat att försvarets advokatkostnader uppgår till närmare 2,4 miljoner euro.
Domen föll på fredagen. Den ena reportern döms till femtio dagsböter, den andra får inget straff. Båda döms för röjande av statshemlighet men inte försök. Chefen frias.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat