Nu återstår bara 30 länders tumme upp – Haavisto: "De var tvungna att leta efter Åland på kartan"

Finlands så kallade Natoprotokoll, som nu ska godkännas av 30 medlemsländer, skrevs på tisdagen under i Bryssel. Enligt utrikesminister Pekka Haavisto nämndes Åland särskilt – "för att undvika ovälkomna överraskningar".

– En del av Natos företrädare var tvungna att leta efter Åland på kartan, sa Haavisto.

Utrikesminister Pekka Haavisto erbjuder Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg en fistbump. I sin vänstra hand bär han det anslutningsprotokoll som nu skickas till 30 medlemsländer för godkännande. Till höger Sveriges utrikesminister Ann Linde (socialdemokrat).
Utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (C) är uppenbart nöjda när de sätter ned sig med pressen på tisdag eftermiddag. Det har gått bara timmar sedan Haavisto och hans svenska kollega Ann Linde till rungande applåder skrivit under Finlands anslutningsprotokoll i i Natos högkvarter i Bryssel.
Det är ännu en dag som kallas historisk, vilket beror på att Finland och Sverige nu klassas som "invitees", inbjudna kandidatländer. Med den statusen har Finland tillträde till alla Natomöten och även rätt att tala vid möten i Bryssel. Det enda som inväntar 30 medlemsländers godkännande är egentligen rösträtten.
– Samarbetet börjar omedelbart. Redan i dag har finländska tjänstemän haft sin första officiella arbetsdag på Nato, säger Pekka Haavisto, varpå Kaikkonen hyllar tjänstemännens insats:
– Många har hoppat över midsommarfirandet för att ro det här i hamn. Våra och Natos tjänstemän är redan bekanta för varandra. Man hör dem tilltala varandra med förnamn i korridorerna. Det ska också sägas att mina och minister Haavistos väskor var packade redan i maj för den här resan, säger Kaikkonen och ler.

30 Natoländer

Alla 30 medlemsländer behöver godkänna Finlands ansökning för att landet ska bli medlem i Nato.
Nedan står alla medlemsländer och inom parentes året de gick med i alliansen.
Albanien (2009)
Belgien (1949)
Bulgarien (2004)
Danmark (1949)
Estland (2004)
Frankrike (1949)
Grekland (1952)
Island (1949)
Italien (1949)
Kanada (1949)
Kroatien (2009)
Lettland (2004)
Litauen (2004)
Luxemburg (1949)
Montenegro (2017)
Nederländerna (1949)
Nordmakedonien (2020)
Norge (1949)
Polen (1999)
Portugal (1949)
Rumänien (2004)
Slovakien (2004)
Slovenien (2004)
Spanien (1982)
Storbritannien (1949)
Tjeckien (1999)
Turkiet (1982)
Tyskland (1955)
Ungern (1999)
USA (1949)

"Vi uppfyller kriterierna"

Det protokoll som nu ska ratificeras är ett resultat av den utfrågning som ägde rum på måndagen. Då synade Natos sekreterare fem ämnesområden som spelar in i Natomedlemskapet: politik, militär, rättsväsen, ekonomi och dataskydd.
Fyra timmar hade reserverats för utfrågningen. Bara två behövdes. Enligt ministrarna var det "intensiva men smärtfria" förhandlingar.
– Ann Linde och jag konstaterade att vi uppfyller kriterierna på varje punkt. Vi underströk att våra länder höjer stabiliteten och förbättrar säkerheten i norra Europa, säger Haavisto.
Kaikkonen sammanfattar protokollet som ett uttryck för att "Finland förbinder sig till Natos överenskommelser helt och fullt". Han påpekar ändå att det kan dröja flera år innan Finlands och Natos trupper sammanflätas fullt ut.
– Den centrala frågan för Nato är huruvida Finland årligen viker två procent eller mer av bnp till försvar. Det når vi upp till såväl i år som kommande år. Så på den punkten passar vi väl in i Nato, säger han.
Enligt Haavisto kan Finland även bidra med spetskompetens inom cyberkrigföring och hybridpåverkan. Att en dag ansluta till Natotrupper kommer heller inte vara en chock, tror han.
– Finland har under årens lopp bidragit med trupper till Natoinsatser i länder som Kosovo, Irak, Afghanistan och Bosnien-Hercegovina.
Men allt verkar inte ha varit glasklart för Natosekreterarna. Bland annat ska Ålands blotta existens ha vållat en del huvudbry.
– En del av Natos företrädare var tvungna att kolla på kartan. Vi gick separat igenom vad ett Natomedlemskap skulle innebära för Ålands del, för att undvika ovälkomna överraskningar senare, säger Haavisto.
Ögruppen är sedan 1856 demilitariserad och sedan 1921 neutral, men att Finland söker Natomedlemskap har väckt farhågor om att ställningen skulle rubbas. Åland hade egna representanter på plats i Bryssel när anslutningsprotokollet togs fram och undertecknades.
Finland och Sverige har haft tät dialog under Natoprocessen, men det är Finlands förtjänst att Sverige också söker medlemskap just nu, säger Pekka Haavisto. Här möts ländernas försvarsministrar Antti Kaikkonen och Peter Hultqvist vid en krigsmanöver i Rovaniemi i oktober 2020.

Månader eller ett år

Frågan på allas läppar är ändå: När får Finland skydd av Nato?
I nuläget omfattas Finland inte av artikel fem, som föreskriver att angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela alliansen – det vill säga att medlemsländer ställer upp för varandra i händelse av krig. Ändå har en rad länder, som USA och Storbritannien, gett Finland säkerhetsgarantier i väntan på medlemskap.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har upprepade gånger sagt att Finlands och Sveriges processer är de snabbaste någonsin. Enligt honom dröjer det högst ett år – till maj 2023 – innan Finland är fullfjädrad medlem.
Men det korta svaret är att ingen vet. Eller rättare sagt: ledamöter i 30 olika parlament med olika intressen.
– Finländare kan de kommande månaderna luta sig mot att de lever i ett samhälle som tål kriser. Andra medlemsländer har också uttryckt starkt stöd för Finland. Vi kunde vara medlemmar redan i slutet av året, men vi har respekt för ländernas respektive processer, så finländare gör klokt i att mentalt förbereda sig på att dröjer längre än några månader, säger försvarsminister Kaikkonen.
Danmark blev det första landet att ratificera Finlands Natoansökan. Det skedde bara timmar efter presskonferensen på tisdagen, skriver landets utrikesminister Jeppe Kofod på Twitter.
Senare under dagen ratificerade också Norge och Kanada Finlands Natoansökan. Estland förväntas ratificera ansökningen på onsdagen.
https://twitter.com/NorwayMFA/status/1544288561725308928
Enligt Pekka Haavisto har många länder för avsikt att göra det innan sommarsemestrarna, vilket betyder augusti i många europeiska länder.
– Sedan kommer vi att se ytterligare en våg av ratificeringar under hösten. Det är glädjande att det verkar pågå en tävling om vem som får vara först, säger han.
Blickarna riktas främst mot Turkiet. Risken finns att landet beslutar om Finlands vara eller icke vara i Nato först efter nästa års val.
Landet har upprepade gånger satt käppar i hjulen för Finlands väg mot Nato. Senast i helgen meddelade Turkiet, strax efter en trepartsöverenskommelse vid Natotoppmötet i Madrid, att landet kräver utlämning av 73 personer i Finland och Sverige. Turkiet ses allmänt som det Natoland som plågas mest av terrorattacker.
– Vi är inget hem för terrorister. Organisationen PKK klassas som terrororganisation både i Finland och i EU. Vi lever upp till varenda bokstav, vartenda ord i överenskommelsen, säger Haavisto om avtalet i Madrid, och tillägger:
– Det här handlar om Turkiets egen oro som landet söker större förståelse för i Nato. Jag tycker att sådana här diskussioner inte borde föras genom megafon, säger Haavisto med en känga mot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
– I avtalet nämns inga namn, utan myndigheter gör det jobbet i Finland – det har de gjort i åratal. Vi ingick även överenskommelse om en ny mekanism för ökat informationsutbyte med Turkiet. Andra Natoländer får ansluta till det, och det är en betydande ny struktur för att stävja terrorism.

Samarbete med Sverige fortsätter

Under presskonferensen säger Pekka Haavisto att Ann Linde i Bryssel visat tacksamhet för den draghjälp Finland gett Sverige.
En journalist undrar hur ovilligt Sverige var att söka Natomedlemskap från första början. Haavisto svarar med en hänvisning till Svenska Dagbladets artikel från i mars, enligt vilken Linde den 18 mars ska ha sagt till en socialdemokratisk partikamrat: "Jävla Finland. Nu måste vi kanske också gå med."
Linde ringde efteråt Haavisto för att be om ursäkt.
– Jag sa att det inte skadar oss alls, men att vi hoppades att det skulle ske samtidigt. Vi har haft dagliga samtal med våra svenska kolleger.
Antti Kaikkonen poängterar att länderna haft och kommer att ha nära militära samarbeten.
– Peter Hultqvist (Sveriges försvarsminister) och jag har setts över 60 gånger, och utöver det ringts och skickat meddelanden. Ifråga om försvar är samarbetet väldigt nära. Därför var det naturligaste att vi söker in samtidigt.

Sex av åtta steg avklarade

Sveriges och Finlands vägar in i Nato är en process i åtta steg. Det sjätte fullbordades på fredagen.
1) Ansökningarna lämnades in den 18 maj av Finlands och Sveriges Natoambassadörer, i form av brev, undertecknade av utrikesministrarna.
2) Brevet behandlades av Natoländerna vid ett omedelbart inkallat ambassadörsmöte, för att kunna ta beslut om att inleda inträdesförhandlingar. Här stannade dock processen tillfälligt, då Turkiet satte sig på tvären.
3) Efter Turkiets ja följde förhandlingssamtal under ledning av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach.
4) Nato tog sedan fram en rapport där man slog fast om länderna levde upp till de krav som ställdes, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet sade sig ha förstått vad som gäller och fortfarande ville gå vidare.
5) Natoländerna tog sedan gemensamt beslut om att skriva under inträdesprotokollet. Nato har tidigare talat om att de här stegen totalt kan hinnas med på två veckor.
6) Efter att protokollet skrivits under är landet en "inbjuden medlem" (invitee på Natoengelska) med rätt att delta i alla Natomöten och att ta till orda, men inte att rösta. Där är Finland och Sverige nu.
7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.
8) När alla länder gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.
Källa: TT-HBL

Artikeln uppdaterad den 6 juli: Niinistö ska ha sagt till Ilta-Sanomat att Finland inte hade ansökt om medlemskap om Nato hade signalerat att det inte lönade sig. Tidigare stod felaktigt att om Niinistö känt till Turkiets krav på förhand, hade ingen ansökan skickats in. Stycket har strukits ur texten.

ANDRA LÄSER