Dollarn starkast på 20 år – HBL förklarar vad det betyder

En stark dollar gynnar finländska företag med export till USA, men gör det dyrare att resa i landet. Så är det i princip. Men när tiderna är osäkra påverkar andra faktorer mer än valutakurserna, säger experter.

I dag får man 50 dollar för 50 euro. Vid årsskiftet hade man fått cirka 57 dollar.
Patrik Haraldpatrik.harald@hbl.fi
31.08.2022 10:31 UPPDATERAD 31.08.2022 11:44
Värdet på den amerikanska dollarn har nått sin högsta nivå på 20 år i relation till euron. När man ännu i fjol våras fick cirka 1,20 dollar för en euro, räcker en euro nu knappt till en dollar. Senast en euro var värd mindre än en dollar var i början av millenniet, när den europeiska valutan var ny och oprövad. Euron infördes 1999, sedlar och mynt togs i bruk 2002. 
Som mest har man fått uppemot 1,60 dollar för en euro. Det var sommaren 2008, strax innan den amerikanska bolånekrisen kulminerade.
En orsak till dollarns styrka mot euron är centralbankernas politik, där amerikanska Fed varit tidigt ute och höjt styrräntan. Den ligger i dag mellan 2,25 och 2,5 procent, och förväntas förbli hög under en längre tid. Europeiska centralbanken gjorde sin första höjning i juli, vilket innebär att styrräntan i euroområdet fortfarande bara ligger på noll procent.
– Ränteskillnaden mellan valutaområdena är stor, och pengar dras till högre ränta, säger Kristian Nummelin, valutaanalytiker på Nordea. 

Energikrisen sänker euron

Enligt Nummelin har omvärlden större förtroende för USA:s ekonomi än för Europas. USA har till exempel egen energiproduktion, medan Europa är starkt beroende av import, inte minst av rysk naturgas där tillgången är ytterst osäker.
– Energikrisen i Europa återspeglar sig klart på eurons värde. Kriget har gjort tiderna osäkra i Europa, vilket ökar efterfrågan på amerikanska dollar som av tradition setts som en trygg hamn.
Enligt Centralhandelskammarens chefsekonom Jukka Appelqvist är prognosen att räntan i USA förblir på en högre nivå än räntan i euroområdet.
– Marknaden är tveksam till att ECB ska kunna fortsätta att höja räntan och sedan hålla den på en hög nivå. Om konjunkturen försvagas kraftigt måste ECB kanske gå i motsatt riktning. Det här är säkert den främsta orsaken till värdeskillnaderna mellan euron och dollarn. 
– Värdet avgörs av utbud och efterfrågan på marknaden. Den som har förtroende för USA:s ekonomi och vill köpa aktier i amerikanska bolag måste betala i dollar. Det ökar efterfrågan på dollar, säger Appelqvist.

Gynnar vissa företag

Hur euron och dollarn förhåller sig till varandra påverkar ekonomin på olika sätt. För finländska företag som exporterar till USA är det i princip bra med en stark dollar, eftersom det gör finländska produkter prismässigt mer konkurrenskraftiga. Är dollarn stark har amerikanerna bättre råd att köpa. 
Men så enkelt är det ändå inte.
– Om ett företag samtidigt måste köpa in råvaror som prissätts i dollar, så blir också råvarorna dyrare. Men för ett företag som har sina kostnader i euro och får betalt i dollar är en stark dollar bra, säger Nummnelin.
Rent allmänt ska man inte överdriva nyttan av en lågt värderad euro, förutom för vissa företag.
Jukka Appelqvist
Företag kan skydda sig mot fluktuationer i valutakurserna vilket också gör det svårt att dra generella slutsatser kring vem som vinner på hur valutorna värderas i relation till varandra.
– Det är möjligt att inbromsningen i den globala ekonomin är ett större problem än den eventuella nytta ett exportföretag har av en stark dollar, säger Nummelin.

Mest export till Europa

För finländska företag är Europa den överlägset största marknaden, dit över 60 procent av exporten går. Till USA gick 6,8 procent av den finländska varuexporten i fjol, enligt Tullens statistik.
– I relation till svenska kronan eller brittiska pundet har euron inte försvagats, så exporten till dessa länder påverkas inte. Rent allmänt ska man inte överdriva nyttan av en lågt värderad euro, förutom för vissa företag. Det är ett komplicerat pussel med många bitar, säger Appelqvist.
För konsumenter, som får sin lön i euro, betyder en stark dollar att det blir dyrare att resa i USA. Amerikanska produkter blir också dyrare, men enligt Tullens statistik står USA för bara 3,2 procent av varuimporten till Finland.
– Hushållens köpkraft försvagas just nu av många andra faktorer och där är valutakurserna bara en komponent, säger Appelqvist.

ANDRA LÄSER