Krönika: Det är inte okomplicerat att stänga ut Ryssland från internationell idrott

Floskler som att idrott och politik inte hör ihop bör glömmas – idrotten är en del av Rysslands propaganda.

Henrika Backlund
Henrika Backlund
02.10.2022 15:41 UPPDATERAD 02.10.2022 15:42
Min kollega på Bandyförbundet är frustrerad. ”Allt är oklart inför nästa säsong och vi vet ingenting om hur det internationella programmet ser ut för vintern”, berättar Tobias Karlsson för mig när jag träffar honom i lunchrestaurangen. Det Internationella bandyförbundet är ett av flertalet förbund vars styrelse leds av en rysk ordförande. Bandy är en stor sport i Ryssland och drar även spelare från Finland till sig, bland annat Tuomas Määttä som avstängts från det nationella förbundets landslagsverksamhet på grund av sitt val att spela i Ryssland. Att avsätta den ryska styrelseordförande, till följd av de sanktioner man inom idrotten valt att rikta mot Ryssland och Belarus, är inte enkelt i praktiken. ”Nästa styrelse väljs på en kongress som ordnas på hösten. Den här höstens kongress har inte blivit av och det har bara varit knäpptyst från den internationella styrelsens sida”, berättar Karlsson som är verksamhetsledare i förbundet. Han har försökt engagera, främst nordiska kollegor i frågan, men utan resultat. Nu är han bara uppgiven och vet inte hur bandyns närmaste framtid ser ut. ”Kanske vi bara spelar nordiska turneringar istället för VM i år.”
Efter att den internationella olympiska kommittén på våren tog ställning mot ryska och belarusiska idrottare och dessa stängdes ut från internationella mästerskap har tyvärr inte mycket skett vad beträffar ryskt inflytande i internationella grenförbund. Den här veckan marscherade en rysk delegation, med Jelena Välbe i spetsen, in på Internationella skid- och snowboardförbundet FIS möte. Samtidigt annekterar Putin områden i Ukraina, förklarar krig mot väst och utövar troligen sabotage i Östersjö-området för att skapa rädsla. Jelena Välbe har offentligt visat sitt stöd för Putins anfallskrig. Varför kan inte också de ryska och belarusiska beslutsfattarna inom idrotten nekas inflytande internationellt, så sanktionerna idrottsrörelsen riktat mot länderna ska vara intakta?
Tyvärr spelar pengar en stor roll här. Till exempel det Internationella sportskytteförbundet leds fortfarande av en rysk oligark. Han finansierar till stor del förbundets verksamhet med egna medel och prispengarna i mästerskap kommer direkt från honom. Trots att de nordiska länderna har en gemensam konsekvent linje i att avsätta honom på kommande internationella möte, kommer troligen de länder med sämre ekonomisk ställning inte att vilja göra det. Samma situation präglar det Internationella boxningsförbundet som även det leds av en rysk ordförande. Tack vare honom sponsras förbundet med stora summor direkt från den ryska oljekoncernen Gazprom och varje nationellt förbund får en klumpsumma pengar därifrån. Detta gör att fattigare länders förbund inte är villiga att ställa sig emot den ryska ledningen, speciellt inte då landets anfallskrig inte berör deras kontinent. En annan aspekt att diskutera är om detta ekonomiska stöd som utdelas går till att utveckla grenen nationellt eller direkt i fickan på någon korrumperad beslutsfattare inom grenen.
Sportskytte och boxning är bägge olympiska grenar än så länge även om boxningen står hotad på OS-programmet 2028. En möjlig konsekvens av att inte följa Internationella olympiska kommittén IOK:s riktlinje om att utesluta ryska och belarusiska idrottare och delegationer internationellt kan hota grenens OS-status. Detta kan stödja de nordiska förbundens strävan efter att avskaffa de ryska styrelseordförandena. Tyvärr har bandyn ingen OS-status och därmed ingen morot i att agera i enlighet med IOK:s linje.
Hur länge IOK:s linje om att utesluta Ryssland och Belarus kommer att hålla är en annan fråga. Den är så osäker att man i Norden känner sig tvungna att skaka om idrottsvärlden för att inte låta sig ge efter för krigsförbrytelsenationen Ryssland och dess bundsförvant Belarus. Under det årliga nordiska mötet mellan alla dess idrottsförbund tog man kraftigt ställning till att inte öppna upp för diskussionen att tillåta rysk närvaro på det internationella planet. Ställningstagandet skickades föregående vecka till IOK:s och Europeiska Olympiska Kommitténs styrelser och involverade även de Paraolymiska kommittéerna. I diskussionen som fördes på mötet var de nordiska länder med representation i dessa organ uppriktigt oroliga över att man kommer att ge efter för Rysslands medverkan i idrotten. Problematiken är densamma som för de små förbunden jag beskrev tidigare – länder i Afrika eller Sydamerika är inte speciellt intresserade att ta någon ställning mot Ryssland. Ryssland tar alla chanser de får att trampa in i den internationella idrotten igen och medlen är lika hänsynslösa som deras ”specialoperation”. Här har IOK-ledaren Thomas Bach en viktig roll i att samla den olympiska rörelsen och stå emot trycket. Det är av yttersta vikt vilken linje han väljer, tillsammans med sin styrelse, för att ge de internationella förbunden medel för att kunna agera mot det ryska inflytandet i dem. Floskler som att idrott och politik inte hör ihop bör glömmas – idrotten är en del av Rysslands propaganda. När Ryssland avslutat sina anfall, annekteringar och krigsförbrytelser i Ukraina kan idrotten fungera som ett effektivt medel att bygga broar igen mellan folken.

ANDRA LÄSER